Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag18.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Brister i sjukvårdens rutiner sprider tuberkulos i Sverige

Publicerad: 26 november 2002, 09:05

Bakterier från en särskild tuberkulosstam som är resistent mot cellgiftet isoniazid har hittats hos 52 patienter i Sverige. Intervjuer med patienterna och undersökning av deras journaler visar att det finns stora brister i sjukvårdens rutiner för smittspårning och uppföljning vid tuberkulos.


Vid sina rutinanalyser av antibiotikaresistenta tuberkulosstammar har Smittskyddsinstitutet de senaste åren hittat flera prover med en isoniazidresistent stam.  Boris Kan. Foto: Anders Kallersand.  - Uppföljande analyser visade att tuberkulosstammen fanns hos så många som 52 patienter i Stockholmstrakten, berättar Boris Kan, ST-läkare vid infektionskliniken, Karolinska sjukhuset i Solna.  Han är projektanställd av smittskyddsenheten i Stockholm för att följa smittskyddsarbetet kring tuberkulos.  Bor inom samma område  - Att stammen är resistent mot isoniazid är inte det mest allvarliga i sammanhanget, eftersom den är känslig för rifampicin, vårt viktigaste medel mot tuberkulos. Däremot pekar det ökande antalet patienter med samma stam på att det pågår en spridning av tuberkulossmitta inom vissa grupper i Stockholmsområdet, säger Boris Kan.  Därför har han gått igenom kliniska data och intervjuat patienterna för att hitta samband och kartlägga smittvägar mellan dem.  Alla patienter som är smittade av stammen är invandrare från Afrika, eller i ett fåtal fall andra generationens invandrare. Det är sannolikt att de fått smittan i Sverige, eftersom de flesta bor inom samma område i Stockholm och är så pass unga att det inte kan handla om en gammal tuberkulos som blossat upp. Alla har insjuknat sedan sommaren 1996.  Räcker med kortare kontakter  Boris Kan finner att smittspridningen till stor del skett inom familjer eller andra nära relationer, men det finns också tecken på att det räcker med kortare kontakter för att smittan ska spridas vidare. En risk som tidigare underskattats, menar han.  Världshälsoorganisationen, WHO, har tydliga riktlinjer för hur tuberkulossmitta ska följas upp. En viktig del i riktlinjerna är att patientens intag av mediciner ska observeras av sjukvårdspersonal.  - Patienterna kan få recept på fyra olika läkemedel, och om man sedan träffar dem en gång i månaden har man ju ingen aning om hur de har tagit sina mediciner, säger Boris Kan.  Det här är inte minst viktigt därför att behandlingen bygger på att ett hårt kontinuerlig antibiotikatryck från flera preparat ska slå ut alla bakterier. Om det trycket är ojämnt eller minskar under vissa perioder riskerar man att vissa bakteriekloner utvecklar resistens och gör sjukdomen svårbotad.  Dröjer för länge med tester  - Några av de undersökta har slarvat med medicineringen och har smittat flera i sin omgivning. Det kan också vara sjukvårdens fel som förlorat patienten ur sikte, säger Boris Kan.  Det är också viktigt att snabbt undersöka personer i patientens omgivning för att förhindra smittspridning. En sådan undersökning ska inkludera tuberkulintest och lungröntgen.  Men både när det gäller patientövervakning och uppföljning av omgivningen finns det stora brister  i dag, anser Boris Kan.  - Små barn och personer med nedsatt immunförsvar bör helst kontrolleras inom en vecka och övriga i omgivningen under en månad efter det att ett nytt fall av tuberkulos upptäckts. Men i praktiken drar det ofta ut på tiden. Dessutom undersöks många bara en gång, i stället för att följas upp med en andra lungröntgen tre månader senare, säger Boris Kan.

Christer Wiklund

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev