Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Bukhöjd bättre än midjemått för att upptäcka insulinresistens

Publicerad: 6 augusti 2004, 06:58

Bukhöjden visade en bättre samstämmighet med insulinresistens och andra metabola riskfaktorer än andra kroppsmått. Det visar en svensk studie som publiceras i tidskriften Diabetes Care.


Eftersom insulinresistens och höga nivåer av proinsulin är förknippat med förhöjd risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom är det angeläget med ickeinvasiva enkla mått som kan förutsäga en överviktig persons framtida risk. En hög bukhöjd, så kallad sagittal bukdiameter, har tidigare visat sig vara kopplad till högre risk att dö inom en viss tidsperiod.  Forskare från Uppsala universitet och Karolinska institutet i Solna undersökte 59 feta män (ålder 35-65 år, BMI i genomsnitt 32,6) för att studera om bukhöjden även kan kopplas till insulinresistens, proinsulinnivåer och andra metabola riskfaktorer. Bukhöjden är avståndet mellan bukens högsta punkt och den brits patienten ligger på vid mätningen.  Utöver bukhöjd bestämdes kroppsmasseindex BMI, midjeomfånget, midja-höftkvoten, insulinkänsligheten och plasmakoncentrationen av intakt proinsulin, insulin, C-peptid, blodsocker samt IGF-bindande protein-1.  Bukhöjden visade ett starkare samband med alla de mätta metabola faktorerna än övriga kroppsmått. I en analys av samtliga kroppsmått var bukhöjden den enda som oberoende av de andra kunde kopplas till insulinresistens och förhöjt proinsulin.  Författarna konstaterar att bukhöjden hos måttligt feta personer tycks vara ett mått som säkrare anger insulinresistens och högt proinsulin, och därmed riskfaktorer för framtida hjärt-kärlsjukdom.  Deras slutsats är att bukhöjden är ett enkelt, billigt och ickeinvasivt hjälpmedel för att identifiera insulinresistens. Men resultatet behöver bekräftas i större studier som dessutom innehåller kvinnor och smala individer.

Sten Erik Jensen

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev