Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Bypass på slående hjärta bättre men dyrare

Publicerad: 31 mars 2003, 07:33

ACC 2003: Bypasskirurgi medan hjärtat fortfarande slår. Den metoden gav mindre kärlkramp och minskade behovet av läkemedel hos patienter med relativt lindrig kranskärlssjukdom. Det visas i en nederländsk studie där bypasskirurgi på slående hjärta jämfördes med ballongvidgning med vanlig stent.


Den nederländska Octostent-studien, som presenterades vid ACC 2003 i Chicago, omfattade 280 patienter med kranskärlssjukdom. De var relativt unga, omkring 60 år, andelen med diabetes låg kring 10 procent och deras vänsterkammarfunktion var relativt god. Detta sammantaget indikerar att patienterna tillhör vad som i dessa sammanhang betraktas som en lågriskgrupp.  Inte desto mindre besvärades de av sin kärlkramp och behövde aktiv behandling. De fick slumpmässigt antingen genomgå ballongvidgning av sina förträngda kranskärl, PCI, eller en bypass-operation utan att deras hjärta stannades, det vill säga utan användning av hjärt-lungmaskin.  Efter ett år fanns inga skillnader i dödlighet eller antalet nya infarkter i de två patientgrupperna. Däremot sågs en klar skillnad i andelen patienter som behövde ett nytt kranskärlingrepp. I PCI-gruppen drabbades 15,2 procent av detta, men i bypassgruppen enbart 4,2 procent.  En skillnad var också att kirurgigruppens patienter hade färre episoder av kärlkramp och var mindre läkemedelsberoende ett år efter det första ingreppet.  Men det fanns ett pris för denna skillnad. Bypassirurgi var i genomsnitt cirka 25 procent dyrare räknat på data efter ett år.  Professor Peter de Jaegre från Universitetssjukhuset i Utrecht, som presenterade studien, fick en fråga om hur resultatet skulle sett ut om man använt de nya läkemedelsutsöndrande stentar som kommit fram under de senaste åren.  - Jag tror att vi då inte skulle sett någon skillnad mellan de båda grupperna, svarade Peter de Jaegre.  Däremot nämnde han inget om huruvida kostnaderna därmed också skulle utjämnas.

Hasse Karlsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev