Cancerpatientens omvårdnad - prevention, patientsäkerhet och palliativ vård

Temadag den 10 maj 2011

Dagens Medicin bjuder in till en temadag för sjuksköterskor med inriktning på onkologi, hematologi och palliativ vård. Agendan är fokuserad på patientsäkerhet, prevention och palliativ omvårdnad. En hel dag med ett aktuellt program som ger:

￭ En uppdatering av aktuell omvårdnadskunskap och forskningsresultat som kan omsättas i konkret patientnytta.
   ￭ Utrymme för eftertanke och inspiration.
   ￭ Diskussion om omvårdnadens plats inom cancersjukvårdens nya organisation.
   ￭ Möten över specialistgränserna.

Detta seminarium har varit

￭

Praktisk information

Datum: Tisdagen den 10 maj, kl 10-16.45. Registrering från 9.30.
Plats: Armémuseum, Riddargatan 13, Stockholm.
Deltagaravgift: 995 kronor + moms för prenumeranter på Dagens Medicin samt för medlemmar i Sjuksköterskor i cancervård, Föreningen för hematologisjuksköterskor i Sverige och Sjuksköterskor  för palliativ omvårdnad. Ordinarie pris: 1 395 kronor + moms.
Kontakt: Annelie Lundkvist, 08-566 241 49 eller e-post
Utställarinformation: Annika Östholm, 08-566 241 13 eller e-post

Preliminärt program

9.30 Registrering och kaffe med smörgås

10.00 Kommunikationens betydelse för patientsäkerheten i arbetet med cancersjuka patienter.
”Jag såg ju att doktorn inte hade lagt märke till att patienten var strålad mot samma område tidigare. Men jag tänkte, han är ju överläkare och vet vad han gör, så jag sa inget…”
Kommentaren kommer från en av sjuksköterskorna som deltar i ett pågående forskningssamarbete mellan onkologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset och en forskargrupp vid Karolinska institutet. Resultaten visar att bristande kommunikation och bristande förtroende mellan yrkesgrupper har en direkt negativ påverkan på patientsäkerheten. Men också att det går att åstadkomma stora förbättringar genom att träna det professionella teamet i kommunikation.
Talare: Lena Sharp, med dr, områdeschef, onkologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset.

10.45 Cancerprevention – så kan vi utveckla omvårdnaden i det preventiva arbetet.

Del 1: Primär- och sekundärprevention av cancer – vad säger patienterna?
Hur resonerar kvinnor om cervixcancer, dess orsaker och olika metoder för prevention? Det har forskare vid Karolinska institutet undersökt med okonventionella metoder - fokusgruppsintervjuer på en internetchatt.
Talare: Catarina Widmark, barnmorska, med dr, forskare vid institutionen NVS, sektionen för omvårdnad, Karolinska institutet i Huddinge.

Del 2: Vilka preventiva åtgärder kan påverka livskvaliteten hos canceröverlevare?
Allt fler cancerpatienter blir botade och många lever med sin cancer som en kronisk sjukdom. Men till vilket pris? I Sverige finns ca 25 000 kvinnor som har haft en gynekologisk cancersjukdom. Hur ser deras livskvalitet ut, vilka fysiska symtom har de och hur kan sjukvården hjälpa dem? På Jubileumskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg finns en rehabiliteringsmottagning som arbetar för att på olika sätt med att lindra konsekvenserna av den många gånger tuffa behandlingen.
Talare: Gail Dunberger, onkologisjuksköterska och med. dr, Jubileumskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Del 3: Preventiva strategier för symtomkontroll – nuläge och vägen framåt.
För många symtom finns idag riktlinjer för prevention och behandling. Det finns också många instrument för screening av symtom och instrument för att värdera effekt av preventiva och behandlande strategier. Men hur använder vi dem i den dagliga vården? Hur kan vi hitta strategier för att använda bäste evidens för prevention och behandling av symtom?
Talare: Sussanne Börjeson, sjuksköterska, docent och klinisk lektor i onkologisk omvårdnad vid Hälsouniversitetet i Linköping och Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård vid Landstinget i Östergötland.

12.00 Lunch

13.00 Paneldiskussion: Regionala cancercentrum – vilken plats ska omvårdnadsarbetet ha?
Målet med den nya organisationen för den svenska cancersjukvården, med sex regionala cancercentrum, är att åstadkomma ökat patientfokus, förbättrade vårdkedjor, bättre samarbete och mer tryck i forskningen. Hur ska omvårdnadsarbetet utvecklas i denna nya miljö?
Medverkande: Gunilla Gunnarsson, överläkare, samordnare av SKL:s projekt inom cancerstrategin, Sussanne Börjeson, ordförande för Svenskt nätverk för forskning inom cancervård, Per Fesse, ordförande i Sjuksköterskor för cancervård, Angelika Looft, sjuksköterska i projektledningsgruppen, RCC Syd.

13.45 Genom förbättrad kunskap om hälsorelaterad livskvalitet efter en svår behandling kan vi minska patientens frustration i återhämtningen till ett normalt liv.
Kunskap om patientens erfarenheter och hur den påverkar hälsorelaterad livskvalitet är värdefull och kan användas för att förbättra innehåll och tidpunkt av information och interventioner för patienter som genomgår en svår behandling, exempelvis en stamcellstransplantation. Genom att ge individuellt anpassad information, som dessutom är realistisk, kan man minska den frustration som många patienter känner för den långa återhämtningsperioden och som kan försvåra återgången till ett normalt liv.
Talare: Inger Andersson, sjuksköterska, fil dr i omvårdnad, Sektionen för hematologi och koagulation, Sahlgrenska universitetssjukhuset.

14.15 Kaffe

14.45 Vad gör egentligen vårdpersonalen under de sista dagarna av en patients liv?
Det finns minst tusen saker att göra för läkare och sjuksköterskor för att öka patientens välbefinnande under de sista dagarna i livet. Det visar ett treårigt EU–projekt som har till syfte att optimera forskning om och klinisk vård av patienter med cancersjukdomar och deras närstående under de sista dagarna i livet. Grunden är LCP, Liverpool Care Pathway, en standardvårdplan för döende patienter. Nio länder deltar i projektet, varav Sverige är ett.
Talare: Olav Lindqvist, sjuksköterska och universitetslektor, Umeå universitet.

15.15 Låt det frusna bli varmt igen – så möter vi sorg hos barn och ungdomar i dödens närhet.
Sjukvården har fått ett utvidgat ansvar för att ge stöd till barn och ungdomar som har en förälder som har drabbats av cancersjukdom. Hur kan jag som arbetar i sjukvården möta och hjälpa dessa unga människor så att sorgen inte övergår i bitterhet och blir ett livslångt trauma?
Talare: Lisbeth Carlborg, föreläsare, handledare och präst.

16.45 Temadagen avslutas.

Partner: