Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Cancersjuka får mer palliativ vård än andra - men lider ändå ofta av oro och smärtor

Publicerad: 8 juni 2007, 09:21

Döende cancerpatienter får mer avancerad sjukvård än andra patienter vid livets slutskede. Trots det lider de av fler symtom under den sista veckan i livet. Det visar Svenska palliativregistrets statistik för år 2006.


Svenska palliativregistret presenterade nyligen resultaten från sitt första verksamhetsår. Rapporten visar att cancerpatienter i mycket högre utsträckning än andra får tillgång till avancerad hemsjukvård och vård på palliativa specialenheter.

Greger Fransson, överläkare och registerhållare för palliativregistret, tror att förklaringen till det är att cancerpatienter är yngre än till exempel de med demens och hjärtsvikt, när de drabbas av sin sjukdom.

– Det finns också en annan medvetenhet och kunskap om cancerpatienters behov vid livets slut. Palliativ vård har kommit att uppfattas som synonymt med cancer i slutskedet, även bland sjukvårdspersonal. Men, givetvis ska alla döende människor omfattas av den palliativa vården, säger Greger Fransson.

Trots att cancerpatienter oftare får specialistvård har de fler symtom sista veckan i livet än de som dör av andra sjukdomar.

Palliativregistrets rapport för 2006 bygger på 4 561 dödsfall, varav 3 405 dött av cancer. I cancergruppen hade 55 procent ett eller flera symtom sista veckan i livet. Största problemet var smärta och oro, som 22 procent uppgavs ha. 16 procent hade problem med rosslig andning.

Detta kan jämföras med dem som inte hade cancer, där 42 procent hade ett eller flera symtom sista veckan i livet. 10 procent led av smärta, 13 av ångest och oro samt 14 procent av rosslig andning.
Att cancerpatienter har fler symtom än andra har sin förklaring i sjukdomen, menar Greger Fransson.

Till exempel är det fysiskt smärtsammare att ha cancer än att ha hjärtsvikt, generellt sett. Upplevelsen av smärta gör i sin tur ofta patienten ångestfylld och orolig, varför även denna siffra är högre för cancerpatienter än för övriga.

– Att de är mer rossliga kan bero på att de är utarmade näringsmässigt vilket i sin tur kan ge en omfördelning i vätskerummen med sekret i andningsvägarna som följd, säger Greger Fransson.

Registret har även studerat i vilken utsträckning läkare ordinerade läkemedel för injektion vid behov vid de fyra vanligaste symtomen: smärta, illamående, oro/ångest och rosslig andning. För de cancerpatienter som inrapporterats var läkare överlag bättre på att ordinera vidbehovsmedicin till cancerpatienter än till patienter med övriga diagnoser. Men även här finns förbättringsmöjligheter.

– Det brister när det gäller ordinationer vid behov mot ångest och illamående. Vården är sämst på att ordinera läkemedel mot illamående för alla diagnoser.

Illamående är tyvärr ett symtom som kan vara minst lika plågsamt som smärta. I dag finns dock flera bra sätt att lindra illamående, säger Greger Fransson.

Jenny Ryltenius

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev