Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag25.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Chefen kan få fängelse för misstag som anställda begår

Publicerad: 25 Juni 2008, 05:30

Om en patient felbehandlas och dör kan den ansvariga i framtiden komma att dömas till fängelse. Men det är inte den behandlande läkaren eller sjuksköterskan utan en chef som ska hamna bakom lås och bom.


Den 31 december ska Patientsäkerhetsutredningen lämna förslag på hur ansvarssystemet kan utvecklas och patientsäkerhetsarbetet förbättras. Men redan nu kan Dagens Medicin avslöja att arbetsmiljö­lagstiftningen, som i dag enbart skyddar de anställda, i framtiden kan komma att användas för att förbättra patientsäkerheten.

– Arbetsmiljölagstiftningen trycker hårt på arbetsgivarnas ansvar för att vidta åtgärder så att arbetstagare inte kommer till skada. Vi tycker att det är rimligt att motsvarande ansvar ska gälla för patienternas säkerhet, säger Per-Anders Sunesson, huvudsekreterare i Patientsäkerhetsutredningen.

Enligt arbetsmiljölagstiftningen är det den ansvarige för arbetsplatsen som ska stå till svars om någon anställd skadas eller dör. Det strängaste straff som kan delas ut är fängelse i sex år.

Överfört till sjukvården skulle detta, åtminstone i teorin, innebära att den högst ansvarige politikern för exempelvis ett sjukhus kan dömas till sex års fängelse om en patient avlider efter att misstag begåtts. Men i praktiken delegeras ansvaret vidare ner genom hierarkin.

Exakt vem som i framtiden skulle bli ansvarig om fel begås är svårt att säga. Men den som kommer att hållas ansvarig ska vara en person med verkligt inflytande över verksamheten.

– På en vårdcentral skulle det kunna vara verksamhetschefen, men på ett stort sjukhus med många verksamhetschefer måste det hamna på en högre chef med mer överblick, maktmedel och resurser, säger Per-Anders Sunesson.

Vill få bort syndabockstänkande
Anne-Marie Pernulf är vice ordförande i Läkarförbundets chefsförening. Hon tror inte att det skulle bli svårare att rekrytera chefer om dessa riskera att dömas i domstol när patienter skadats till följd av misstag i vården.

– Nej, det ingår i jobbet som chef att se till att systemen är så säkra som möjligt. Innan vi har diskuterat utredningens förslag i styrelsen kan jag inte säga så mycket, men generellt är det bra att man kommer bort från syndabockstänkandet, säger hon.

Under sitt arbete har Patientsäkerhetsutredningen kunnat konstatera att ansvarssystemet i sig har väldigt liten betydelse för patienternas säkerhet.

– Hälso- och sjukvården måste bli bättre på att lära av negativa händelser som inträffar, därför vill vi flytta fokus från den enskilde till organisationen, säger Per-Anders Sunesson.

HSAN:s framtida roll ännu oklar
Den absoluta majoriteten av misstag som begås i sjukvården kan alltså inte förklaras av enskilda personers tillkortakommanden, utan av att arbetsplatsen är organiserad på ett sätt som gör att risksituationer uppstår.

– Samma olyckor inträffar gång på gång på gång. Då är det inte rimligt att sjuksköterskan eller läkaren ute i linjen får stå till svars, om orsaken till felen beror på att verksamheten exempelvis har dimensionerats fel eller inte är organiserad på rätt sätt, säger Per-Anders Sunesson.

En av Patientsäkerhetsutredningens uppgifter är att se över den framtida rollen för Ansvarsnämnden, HSAN. Enligt Per-Anders Sunesson kommer det också i framtiden att finnas en instans som har till uppgift att avgöra den enskilde vårdanställdes ansvar när fel begås i sjukvården.

– Det personliga ansvaret kommer att finnas kvar, säger han.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev