Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Chefer i vården har flest underställda

Publicerad: 13 september 2016, 10:05

Personerna på bilden förekommer inte i artikeln.

Foto: Katarzyna Bialasiewicz/Thinkstock

Forskningen säger att chefer i vården borde ha relativt få underställda sig. Men verkligheten visar på raka motsatsen.


– Jag tycker det är förvånande att det är så tydliga, stora skillnader, säger Klara Regnö, ekonomie doktor, verksam vid Göteborgs universitet och Mälardalens högskola.

Hon har på fackförbundet Visions uppdrag tagit reda på hur många anställda chefer har under sig i olika yrkesområden. Vård, omsorg och sociala tjänster sticker ut genom att ha flest av alla undersökta yrkesområden.

Chefer inom vård och omsorg har i snitt 30 personer underställda sig, att jämföra med exempelvis handel som har tolv eller offentlig förvaltning som har nio. Men siffran 30 är som sagt ett genomsnitt. Begreppet chef innefattar allt från mindre enheter till hela förvaltningar, och beroende på verksamhet kan antalet gå uppåt 100.

Men forskning visar att det borde se annorlunda ut inom vården.

– Utifrån den forskning jag tittat på kunde man inte vänta sig det här resultatet utan snarare tvärtom, att vård och omsorg är en sådan verksamhet där man skulle förvänta sig färre anställda per chef, säger Klara Regnö.

Forskningen visar att arbete där både chefer och andra anställda har komplexa uppgifter, där verksamheten är föränderlig och geografiskt spridd, bör ha färre anställda per chef. Och vård och omsorg räknar hon dit.

Vad är då det optimala antalet i genomsnitt?

– Det är svårt att säga en exakt siffra för det är mycket att ta hänsyn till som administrativt stöd och verksamhetens komplexitet. Men man har försökt att räkna fram det i en del verksamheter. Västra götalandsregionen har till exempel fått fram att ett rimligt antal underställda medarbetare för deras chefer ligger mellan 10 till och 35 direkt underställa.

Det finns flera negativa konsekvenser av att en chef har många underställda.

– Generellt sett kan man se att stressen och överbelastningen ökar, men även medarbetares missnöje med chefen, och det finns studier som visar att det kan leda till ökad personalomsättning. Sedan finns det några studier som tittar på specifikt sjukvårdsmiljö, där stora grupper tenderar att associeras med fler incidenter.

Som Dagens Medicin tidigare berättat har första linjens chefer också ont om tid – de får enligt studier bara träffat sina egna chefer en halv procent av sin arbetstid. Och har de många underställda så sprider sig tidsbristen till de andra anställda. De cheferna, som inte har mandat att ändra mycket i organisationen, löper större risk att drabbas av sjukskrivning än vård- och omsorgspersonal.

Det tycks också finnas ett genusperspektiv på hur många anställda en chef har under sig. Efter vård och omsorg kommer ett annat kvinnodominerat yrkesområde: Utbildning.

– Det finns inget i verksamhetens art som förklarar det. På så sätt kan man säga att det är ett könsmönster.

Om det varit ett mansdominerat yrke, tror du att det sett annorlunda ut då?

– Jag tror att det är ett uttryck för att arbetslivet organiseras olika beroende på om det är en kvinno- eller mansdominerad bransch helt enkelt. Då får man fråga sig: Är det rimligt att det är så stora skillnader, om man inte kan förklara det utifrån verksamhetens art?

Relaterat material

Ensamma chefer riskerar bli syndabockar

JESPER CEDERBERG

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev