Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag06.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Dålig beredskap för biobankslagen

Publicerad: 18 november 2002, 13:23

Få landsting tror sig kunna införa biobankslagen då den träder i kraft vid årsskiftet. Flera landsting är dåligt förberedda på vad lagen kräver, och Socialstyrelsens riktlinjer, som många väntar på, dröjer ytterligare några veckor.


En rundringning till sjukvårdsdirektörer och högre tjänstemän iflera landsting visar att planeringsarbetet inför lagen varierar kraftigt. Vissa landsting har arbetat med frågan sedan i våras, medan andra är mer avvaktande.  - Här finns inte en själ som bryr sig om biobankslagen. Jag har försökt att uppmärksamma sjukvårdsledningen på detta men har inte fått något som helst gehör, säger en uppgiven Charlotta Gestblom, verksamhetschef för patologen på Centralsjukhuset i Karlstad.   Även i andra landsting vittnar verksamhetchefer och chefläkare om ointresset för frågan från den centrala landstingsledningen.    Biobankslagen börjar gälla den 1januari 2003 och ska reglera integriteten för dem som lämnar prover till biobanker. Enligt lagen måste den enskilde lämna sitt godkännande innan proverna sparas i en biobank. Prover som tas rutinmässigt i hälso- och sjukvården och som sparas kortare tid än två månader omfattas inte.   Viktiga prover riskerar att kastas  Det blir landstingen som ansvarar för de biobanker som upprättas och som beslutar om vilka typer av prover som ska sparas. Proverna kan sedan användas för att följa sjukdomsutveckling och diagnostisering hos patienten eller som underlag för forskning.  Om det inte finns rutiner för hur den nya lagen följs, så riskerar viktiga blod- eller vävnadsprover att kastas bort.  För landstingen handlar det nu om att skaffa rutiner för vem som ska informera patienterna om samtyckesreglerna, vem som ska hantera registren och hur.  - Det här innebär ytterligare uppgifter för sjukvårdspersonal på alla håll. Man måste veta vem som ska göra vad för att det ska fungera. Det ska till nya remissblanketter, det ska kryssas för i ännu en ruta och patienten ska informeras, säger Ylva Berger, projektledare på centrala hälso- och sjukvårdsavdelningen i Landstinget Halland.  Region Skåne har sedan i våras arbetat med en strategi för hur lagen ska hanteras.  - Det är ett stort arbete som kommer att ta tid och resurser i anspråk, inte minst själva registerhållningen, säger Ann Margret Widén, strateg för verksamhetsutveckling i Region Skåne.  Föreskrifterna inte färdiga ännu  Men flera landsting har ännu inte gjort särskilt mycket för att skapa rutiner för hur lagen ska följas.  - Något sådant arbete pågår inte inom Jönköpings sjukvårdsområde, svarar till exempel Jerker Richt, sjukvårdsdirektör i Jönköping.  Johny Hultin, enhetschef på förvaltnings- och samordningsenheten på Socialstyrelsen, har uppfattningen att de som arbetar med patologi och laboratorieverksamhet vet vad som väntar.  - Jag tror även att de landsting som har en utvecklad forskningsverksamhet är insatta i detta, medan mindre landsting kanske ligger lite efter. Men det är hög tid att börja förbereda sig på det nya regelverket nu, säger han.  Johny Hultin påpekar att de som redan har befintliga biobanker har tid på sig till 2004 att anmäla dessa till Socialstyrelsen, medan nya biobanker ska anmälas från den 1 januari 2003.  Ännu är inte Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hur lagen ska följas färdiga, något som landstingen är kritiska till.   - Man borde kunna kräva att de vore klara tidigare, säger Göran Stiernstedt, biträdande landstingsdirektör i Stockholms läns landsting.  Enligt Johny Hultin blir föreskrifterna färdiga först i början av december.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev