Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Dåligt samvete källa till stress i äldrevården

Publicerad: 11 Juni 2008, 09:41

Stress till följd av dåligt samvete hos vårdpersonal inom äldreomsorgen har ett starkt samband med utbrändhet. Det visar ny forskning från Umeå universitet.


I forskningsprojektet har Christina Juthberg, sjuksköterska och doktorand vid institutionen för omvårdnad på Umeå universitet, intervjuat 146 sjuksköterskor, undersköterskor och vård­biträden inom den kommunala äldreomsorgen i en norrländsk kommun. Bland annat fick de svara på frågor om olika arbets­situationer och i vilken grad dessa gav dem dåligt samvete.

Värst för sjuksköterskor

Den vanligaste orsaken till skuldkänslor bland de intervjuade­ var att de hade för lite tid för att kunna tillgodose patienternas behov.­­

– Många uppgav att det var något som inträffade ofta, säger Christina Juthberg.

Andra situationer som gav dem dåligt samvete var att arbetet­ gick ut över privatlivet och familjen, att de upplevde sig stå inför motstridiga krav, och att de ibland tvingades ge vård som kändes fel. En av fem svarade att de var tvungna att på olika sätt trycka undan sitt samvete för att kunna arbeta kvar inom äldreomsorgen.

Det fanns också ett tydligt­ samband mellan samvets­relaterad stress och förstadier till utbrändhet­, till exempel känslo­mässig utmattning. Allra starkast­ var sambandet hos dem som kände att de måste trycka undan sitt samvete.

I en pågående delstudie tittar Christina Juthberg nu mer specifikt på vad som utlöser skuldkänslorna­. Preliminära resultat visar att sjuksköterskorna, som i första hand fungerar som arbetsledare, upplever något mer dåligt samvete än undersköterskorna och vårdbiträdena som utför själva vården. Vanliga orsaker är att de tycker sig stå inför oförenliga krav och känner att de inte klarar att leva upp till andras förväntningar.

– Sjuksköterskorna ska svara både gentemot andra yrkesgrupper, till exempel läkare och biståndsbedömare, och gentemot anhöriga. De kan ibland känna ansvar även för sådant de inte har makt att bestämma över, till exempel om en läkare inte har ordinerat den dos av smärtstillande som sjuksköterskan anser relevant, eller om det inte finns tillräckligt med personal som kan vara med en döende person, säger Christina Juthberg.

Prata med kolleger hjälper

Undersköterskorna och vård­biträdena upplever oftare otillräcklighet i konkreta situationer, till exempel om de måste svara på ett larm samtidigt som de hjälper någon att äta. Andra omständigheter de tog upp var om de inte vågade säga ifrån när de tyckte att något var fel, eller om de kände att de givit felaktig vård.

I och med att stress till följd av dåligt samvete är så starkt relaterat­ till utbrändhet är det viktigt att man på arbets­platserna pratar om frågor som rör de anställdas samvete, menar Christina­ Juthberg. På det sättet kan man minska risken för att de har orealistiska krav på sig själva­.

– Det är viktigt att resonera kring både inre och yttre krav. När man går omkring ensam med sina funderingar kan det vara svårt att avgöra om känslorna är rimliga eller inte. Ibland kan man ha dåligt samvete över saker trots att man egentligen inte har någon större makt att påverka dem, säger Christina Juthberg.

Läs mer om geriatrik i Dagens Medicin nr 24/08.

Karin Tideström

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev