Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Damp och autismdiagnos kan inte dras över en kam

Publicerad: 7 Oktober 2002, 11:30

Barn med damp klarar avancerade kognitiva uppgifter lika bra som barn utan neuropsykiatriska problem förutsatt att de får utföra testerna i en lugn miljö utan tidspress. Det visar studier av sammanlagt 114 barn vid Göteborgs universitet.


-  Psykologen SvenOlof Dahlgren har i avhandlingen "Why does the bus stop when I am not getting off?" studerat barn med damp, autism samt Aspergers syndrom.  - Titeln syftar på en autistisk pojke som för första gången reste till sin psykolog på egen hand. Resan gick bra men pojken kunde inte förstå varför bussen då och då stannade trots att han själv inte skulle gå av. Händelsen är typisk så till vida att autistiska personer ofta har svårt sätta sig in i andra människors tankesätt, berättar psykologen SvenOlof Dahlgren vid psykologiska institutionen på Göteborgs universitet.    SvenOlof Dahlgren har studerat om det finns likheter mellan de tre diagnosgrupperna som styrker att de kvalitativt tillhör en och samma grupp. När han började forska i början av 1990-talet fanns en idé om att barn med damp, Aspergers syndrom och autism har samma grundproblem i sin sociala miljö och i skolan.   - Det finns inte så många psykologiska studier gjorda utifrån ett kognitivt perspektiv, det vill säga hur de här barnen inhämtar, bearbetar och hanterar signaler från omvärlden. Jag ville ta reda på vilka problem barn med motoriska, perceptuella och uppmärksamhetsstörningar har när det gäller att hantera och bearbeta information från omvärlden, säger SvenOlof Dahlgren.   I studierna ingick 31 barn med högfungerande autism, det vill säga utan begåvningsmässig nedsättning, 29 barn med Aspergers syndrom samt 21 barn med damp.   Barn med damp en egen grupp  Barnen, som var mellan sex och fjorton år, jämfördes med en kontrollgrupp med 33 barn. Samtliga barn fick genomgå olika begåvningstester och var jämförbara i mental ålder och intelligens.  Med hjälp av ett omfattande batteri av olika psykologiska och neuropsykologiska instrument har SvenOlof Dahlgren testat barnen med bland annat avseende på "theory of mind", det vill säga förmågan att byta perspektiv och förstå hur andra   människor tänker och känner, och hur dessa tankar och känslor påverkar beteendet. Även barnens auditiva och visuella perception, verbala funktioner och minne testades.  - Det visade sig att det inte finns något som talar för att barnen med damp - utifrån ett kognitivt perspektiv - skulle tillhöra samma grupp som barn med autism och Aspergers syndrom. Mina tester visade att barnen med damp klarade uppgifterna i stort sett lika bra som kontrollgruppen och att de därigenom hör till en egen grupp, medan barn med högfungerande autism och Aspergers syndrom tycks vara en grupp för sig, säger SvenOlof Dahlgren.  Likheterna mellan barn med högfungerande autism och Aspergers syndrom var fler än olikheterna. Det finns därför inga vetenskapliga belägg för att skilja grupperna åt.   - I dag lägger man ned onödigt mycket energi på att försöka avgöra vad som är autism och vad som är Aspergers syndrom. Mina resultat tyder på att de är två mycket likartade syndrom och inte kvalitativt skilda ifrån varandra. Skiljelinjen borde kanske gå mellan å ena sidan barn som har en kombination av autism och utvecklingsstörning och å andra sidan barn med högfungerande autism och Aspergers syndrom, säger SvenOlof Dahlgren.

Klarade svåra uppgifter bra  Barn med damp klarade av att lösa avancerade uppgifter lika bra som kontrollbarnen, med undantag för de uppgifter som hade med läsförståelse att göra. Barnen med damp var dock mer motoriskt oroliga under testsituationen.  - Det är viktigt att komma ihåg att barnen befann sig i en lugn testmiljö med begränsade stimuli. Det fanns heller inga tidsbegränsningar. Det vore därför intressant att se hur barnen skulle klara uppgifterna under press. I pedagogiska sammanhang pratar man om den stora betydelsen av en lugn miljö för barn med neuropsykiatriska störningar, något som får starkt stöd i mina resultat, säger SvenOlof Dahlgren.

Vill ha bättre diagnosmetoder  Ett annat fynd är att hälften av barnen med högfungerande autism och Aspergers syndrom klarade testet "theory of mind" klart bättre än förväntat. SvenOlof Dahlgren ifrågasätter därför om testet kan användas i kliniska sammanhang för att urskilja barn med högfungerande autism och Aspergers syndrom.   - Man behöver kritiskt granska de metoder vi använder, och utveckla de diagnostiska metoderna ytterligare, säger SvenOlof Dahlgren.  I utredningen av barn med beteendeproblem läggs i dag stor vikt vid den kliniska bedömningen. Företrädare för olika discipliner har velat härleda barnens svårigheter till antingen biologiska eller psykosociala orsaker. Men Håkan Nyman, neuropsykolog på Karolinska sjukhuset i Solna, menar att barnens svårigheter måste ses utifrån ett komplext samspel där såväl biologiska som psykosociala och familjerelaterade förhållanden har betydelse.  - SvenOlof Dahlgrens avhandling är ett steg på vägen mot att förstå grundläggande psykologiska funktionsavvikelser - något som är viktigt för habilitering och pedagogiska insatser, säger Håkan Nyman.

Eva Nordin

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev