Data om hur behandling lyckas öppnas för alla

Det hela har redan smygstartat med data på landstings- och regionnivå. Om ungefär ett halvår blir det skarpt läge för den så kallade knappen. Nationella diabetesregistret, NDR, presenterar då öppet data över måluppfyllelsen för långtidsblodsocker HbA1c, blodtryck, LDL-kolesterol och en rad andra indikatorer nedbrutet på primärvårdsenhet och medicinklinik.

Uppgifterna blir sökbara så att patienter kan se och jämföra resultaten, vilket välkomnas av bland annat Diabetesförbundet.

Erik Schvarcz, överläkare på medicinkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro, hör också till dem som tycker att det är bra att data läggs i öppen dager.

– Det är bara att släppa ut siffrorna. Vad har man att dölja? Vad är man rädd för? Det gäller väl att kunna stå för sina resultat, säger Erik Schvarcz, som också är lokal koordinator för NDR i Örebro.

Hans egen klinik är inget mönsterexempel när det gäller behandlingsresultat, säger han. Det finns siffror som är bra men också de som är mindre bra, och Erik Schvarcz ser det öppna registret som ett instrument i det interna förbättringsarbetet.

– Det har det väl varit tidigare också men nu kanske det blir ännu starkare press. Vi går ju mot de tiderna, mot större öppenhet. Jag tror inte att det kan komma någonting dåligt ut av det, säger Erik Schvarcz.

Siffrorna måste alltid sättas i rätt sammanhang och tolkas mot patientunderlaget, konstaterar han.

Lägst HbA1c är inte detsamma som bäst. En läkare som lyckas sänka en patients HbA1c från 90 till 70 har gjort en mer betydelsefull insats än den som sänker värdet från 55 till 50 – även om det inte blir ett lika fint värde i NDR att slå sig för bröstet över, säger Erik Schvarcz.

– Men i grunden är det här positivt.

Det är det inte alla som tycker. Christer Andersson distriktsläkare på vårdcentralen i Arvidsjaur, tillika professor emeritus i allmänmedicin, är kritisk. Han tycker att uppgifterna ska användas av professionen, för forskning och förbättringsarbete, men inte ”släppas rakt ut”. Risken för misstolkningar är alltför stor, anser han.

– Det är klart att det är viktigt med ett öppet samhälle, men det finns en tolkningsproblematik här som inte är bagatellartad, säger Christer Andersson.

Han tillägger att individuella behandlingsmål ska styra vården; alla patienter kan inte och ska inte hamna under målvärdena. En gammal och skröplig patient som har haft diabetes länge ska till exempel inte ha en alltför aggressiv blodsockersänkande behandling. Då ökar risken för insulinkänning, fall och benbrott.

– Har man en äldre befolkning i sitt patientunderlag så kommer värdena att spegla det, säger Christer Andersson.

Brist på diabetessjuksköterskor och fast anställda läkare är också någonting som gör att vissa enheter inte har en ”sportslig chans” att nå de allra bästa behandlingsresultaten, säger Christer Andersson, och tillägger att många patienter i Norrlands inland ändå inte kan byta vårdcentral om de skulle vilja.

– Då skulle de få åka kanske 20 mil extra enkel väg.

￭ Läs också vad tre tillfrågade läkare svarar på frågan: ”Vad tycker du om att diabetesregistrets siffror ska visas öppet?”

SARA RÖRBECKER