Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Dator säkrare än läkare på att bedöma akut hjärtinfarkt

Publicerad: 14 november 2006, 14:05

Ett datoriserat diagnosprogram är betydligt bättre än personalen på SOS Alarm att avgöra vilka patienter som har drabbats av en akut hjärtinfarkt. Det visar en studie som statistikern Martin Gellerstedt har gjort.


Att ställa rätt diagnos är inte alltid så enkelt. Oftast måste läkaren eller sjuksköterskan ta hänsyn till en rad olika variabler – till exempel om patienten är en man eller en kvinna, om han eller hon röker, är överviktig eller äter vissa mediciner.

Kruxet är bara att det ofta är svårt, för att inte säga omöjligt, att dels hålla reda på vilka kriterier som är betydelsefulla, dels veta vilken inverkan varje kriterium eventuellt kan ha på sannolikheten för en viss sjukdom. Det finns metoder som kan vara till hjälp, framför allt inom laboratoriemedicin, men befintliga kriterier klarar oftast bara av att ta hänsyn till högst två variabler i taget.

Men den medicinska statistikern Martin Gellerstedt har utvecklat ett datorprogram som kan ta hänsyn till betydligt fler kriterier på en och samma gång.

– Vi har utvecklat en speciell datoralgoritm som kan ta hänsyn till flera kriterier samt räkna ut sannolikheterna för ett falskt positivt eller negativt svarsresultat, säger Martin Gellerstedt, som forskar vid Högskolan Väst i Uddevalla.

Jämfördes med journalerna

Med ett liknande program lät han för en tid sedan – i en retrospektiv studie – ta ställning till 500 fall av misstänkt akut hjärtinfarkt. Alla patienter eller anhöriga hade tidigare kontaktat  SOS  Alarm i Göteborg där personalen hade tagit ställning till om en specialutrustad ambulans, en så kallad ola-ambulans, skulle sändas till platsen eller inte.

Frågan var om det aktuella datorprogrammet bättre hade kunnat avgöra vilken ambulans som skulle ha skickats till platsen jämfört med de beslut som personalen på  SOS  Alarm hade fattat. Begränsningen var att programmet inte fick sända ut den specialutrustade ambulansen oftare än vad personalen gjorde.

Resultaten jämfördes sedan med journaluppgifter som visade om patienten ifråga verkligen hade haft en hjärtinfarkt eller inte.

– Det visade sig att andelen som faktiskt hade hjärtinfarkt men som inte hade fått den specialutrustade ambulansen halverades när datorprogrammet fick bestämma vilken ambulans som skulle skickas, säger Martin Gellerstedt, som i september disputerade vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Kan ta hänsyn till fler variabler

Enligt Martin Gellerstedt är förklaringen till datorprogrammets träffsäkerhet just det faktum att en dator kan ta hänsyn till fler variabler och hålla betydligt större mängder patientdata i minnet än enskilda individer. På så sätt blir diagnosen mer individanpassad.

– Programmet bearbetade informationen från varje samtal statistiskt så att diagnosen individanpassades på ett helt annat sätt än vad personalen klarade av. Om till exempel den patient som ringer är en 70-årig manlig rökare med stark bröstsmärta, så räknar programmet ut sannolikheten för att just den individen drabbats av en hjärtinfarkt baserat på den forskning som finns i ämnet, säger Martin Gellerstedt.

Det stora problemet, enligt honom, är att dagens diagnosmetoder ofta utgår från populationsstudier. Men resultat används sedan på individnivå, vilket kan ställa till problem för träffsäkerheten. Ett exempel är de gränsvärden som finns för höga blodfetter, gränsvärden som har sitt ursprung i stora populationsbaserade studier. Men det är långt ifrån säkert att dessa gränsvärden gäller för en viss patient, bara för att de gäller för de kanske tusentals personer som ingick i den aktuella studien.

– Målet är individ- och evidensbaserad medicin, något som kan bli möjligt med hjälp av datoriserade diagnosprogram, säger Martin Gellerstedt.

Bättre än den mest erfarna läkare

Nu börjar det också komma liknande program som kan hjälpa till på en akutmottagning, program som har visat sig vara bättre än den mest erfarna läkaren.

– Det är egentligen inte så konstigt eftersom en dator kan hålla data från tusentals patienter i minnet och räkna ut sannolikheten för ett visst tillstånd för en viss individ på ett helt annat vis än en läkare, även om han eller hon tidigare har träffat hundratals liknande patienter, säger Martin Gellerstedt.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev