Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag22.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Datoriserad bildanalys av celler ger nya läkemedel

Publicerad: 15 januari 2003, 10:43

På fredag försvarar Joakim Lindblad sin doktorsavhandling om datoranalyserade mikroskopbilder av celler. Metoden kan användas för att utveckla nya läkemedel genom att man studerar hur cellerna reagerar på olika ämnen. En annan tänkbar tillämpning är diagnostik av cancer eller andra sjukdomar som påverkar cellernas form och utseende.


I projektet, som är delfinansierat av Uppsalabaserade biotechföretaget Amersham Biosciences, har man studerat hur cellers form och utseende påverkas när man tillför läkemedel, i det här fallet insulin.  Med hjälp av automatiserade mikroskop tas bilder av hundratals celler samtidigt. Bilderna överförs till en dator som genomför exakta mätningar på cellerna och sedan analyserar mätvärdena. Därefter tas en ny bildserie av cellerna. Momentet med bildtagning och fullständig analys av cirka 200 celler går på mindre än två sekunder.  - Största problemet har varit att lära datorn känna igen de enskilda cellerna, framför allt när flera celler gränsar till varandra, berättar Joakim Lindblad, doktorand vid Centrum för bildanalys, en institution som delas mellan Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.  Så här kan det se ut när datorn har kartlagt vilka celler som finns inom ett visst område." BORDER="0"Så här kan det se ut när datorn har kartlagt vilka celler som finns inom ett visst område. Enligt Joakim Lindblad, som genomfört projektet tillsammans med forskarkollegan Carolina Wählby, finns inte mycket internationell forskning inom området med datoriserad bildanalys av celler.  - Det är förvånande att det finns så lite publicerat; det som finns handlar om cancerdiagnostik, berättar Joakim Lindblad.  - Som jag ser det finns det fler möjligheter än begränsningar med metoden. Man kan exempelvis specialstudera en viss del av cellen genom att förse den delen med ett färgämne. Om vi färgar en bit av cellens DNA, som svarar för produktion av ett visst ämne, kommer vi att kunna studera hur cellen producerar detta ämne när vi belyser cellens med UV-ljus.  En tänkbar tillämpning är att hitta alternativa läkemedel, som påverkar cellerna på samma sätt som kända läkemedel. En annan tillämpning är att på vävnadsprov studera patologiska tillstånd, som exempelvis cancer.  Disputationen äger rum klockan 10.15 på fredag i sal 10132 i Ångströmslaboratoriet på Uppsala universitet. Opponent är doktor Calcum MacAulay från BC Cancer Research Centre, Vancouver, Canada.

Benny Andersson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev