Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag09.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Datorjournaler en oanvänd guldgruva för forskningen

Publicerad: 11 november 2002, 12:41

Datoriserade patientjournaler som används i primärvården är en outnyttjad resurs som även kan nyttjas för medicinsk vidareutbildning och forskning. Det visar en färsk avhandling.


Den information som finns i de elektroniska journalsystemen i primärvården kan användas i betydligt högre grad för bland annat undervisning och forskning än vad som  görs i dag.  Den stora utmaningen för att detta ska fungera ligger i att lösa hur man ska samla in och lagra den kliniska informationen, så att den kan återanvändas enkelt och effektivt.  Det är några av slutsatserna i den avhandling om datoriserade patientjournaler som lagts fram av  Gunnar Nilsson, allmänläkare och forskare i medicinsk informatik vid Allmänmedicin Stockholm, som är ett samarbete mellan Karolinska institutet i Solna och Stockholms läns landsting.  - Eftersom i stort sett alla allmänläkare i Sverige använder datorjournaler, samlas det i dag in en enorm mängd information som skulle kunna användas på många olika sätt. Problemet är bland annat att man ännu inte har lyckats koppla ihop journalsystemen, säger Gunnar Nilsson.  Datorjournal påverkade förskrivare  Upp till 97 procent av alla allmänläkare i Sverige använder sig i dag av datorjournaler. En avhandling som Gunnar Nilsson nyligen presenterade vid Karolinska institutet, visar att dessa journaler inte bara fungerar bra i det kliniska arbetet utan även går att använda vid medicinsk vidareutbildning och forskning.  I sina studier har han bland annat undersökt hur en modell för medicinsk vidareutbildning påverkade läkemedelsförskrivningen hos 40 distriktsläkare som använde datorjournaler.   Deltagarna fick bland annat gå igenom ett problembaserat utbildningsmaterial om behandling av högt blodtryck och inflammation i matstrupsslemhinnan, så kallad refluxesofagit.

Behöver kommunicera bättre  Studien visar att behandlingen av högt blodtryck förändrades som önskat, genom att förskrivningen av urindrivande läkemedel och betablockerande läkemedel ökade, medan förskrivningen av andra dyrare läkemedel, exempelvis de som påverkar renin-angiotensinsystemet, minskade.   Även behandlingen av refluxesofagit gick i önskvärd riktning. De läkare som deltog i utbildningen minskade förskrivningen av protonpumpshämmare från att omfatta 61,0 procent av patienterna till 52,6 procent. Dessa läkemedel ersattes i stället med H2-antagonister.   - Poängen med den här typen av utbildning, som bland annat baserar sig på data från elektroniska datorjournaler, är att kursdeltagarna förhållandevis enkelt kan få feedback på sin egen förskrivning av läkemedel till olika patientgrupper, vilket inte varit möjligt att göra tidigare, säger Gunnar Nilsson.  Bland de saker som han anser behöver förbättras, för att datorjournalerna ska fungera bättre, är att ordna så att olika journalsystem kan kommunicera med varandra.   Dessutom bör man utveckla verktyg för att minska det arbetskrävande arbetet med att klassificera och koda olika symtom och sjukdomar och hälsoproblem.   När det gäller framtiden för datorjournaler i primärvården, hoppas Gunnar Nilsson mycket på webbaserade journaler. Han nämner bland annat det så kallade Juliusprojektet, som pågår inom primärvården i Stockholms läns landsting, där patienter med diabetes får en webbbaserad datorjournal som kan nås både av läkare på sjukhusen och i primärvården.

All information på samma ställe  Gunnar Nilsson anser att den stora vinsten med denna typ av journaler är att all information om patientens sjukdom samlas på ett enda ställe. Det anser han är något som ger nya möjligheter att enkelt sammanställa uppgifter för forskning och utbildning.   Men informationen kan även användas som underlag när man  exempelvis ska fatta beslut om diabetesvård.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev