Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag28.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Datorn håller koll på vikten och blodtrycket i hemmet

Publicerad: 7 Februari 2007, 06:11

Ett IT-baserat system för övervakning i hemmet av hjärtsviktspatienter är, genom ett samarbete mellan Chalmers och Sahlgrenska, på väg att bli verklighet i Göteborg. Anna Gund, doktorand vid Chalmers, är en av dem som utvecklar systemet.


Vikt och blodtryck är de två viktigaste parametrarna för att avgöra hälsotillståndet hos patienter med hjärtsvikt. Om förändringar i de två parametrarna regelbundet övervakas kan sjukvården se när värdena börjar gå åt fel håll, och tidigt sätta in de åtgärder som krävs. För att detta ska kunna göras effektivt krävs dock dagliga mätningar, ibland oftare än så. Patienternas egen uppfattning om sitt hälsotillstånd är också viktigt att ta fasta på för att ge bästa möjliga vård.

Ett nytt system siktar nu på att göra det möjligt för patienterna själva att, i hemmet, mäta dessa värden, svara på frågor om sitt tillstånd och sedan enkelt överföra informationen till vårdgivaren.

Anna Gund är doktorand i medicinsk elektronik vid institutionen för signaler och system, Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Sedan hösten år 2005 har hon arbetat med den tekniska utvecklingen av det  IT  -baserade hemvårdssystemet. Nu är projektet, med namnet Care at distance, så långt framskridet att de första kliniska testerna ska kunna genomföras före sommaren. Hittills har det testats av friska frivilliga.

– Patientdelen i systemet består av en dataskärm, en våg och en blodtrycksmanschett. Vågen och manschetten är kopplade till datorn med trådlös radioteknik, bluetooth, så att värden kan registreras automatiskt. Efter registreringen överförs data till vårdgivaren med ett enkelt knapptryck, säger Anna Gund.

Viktigt att tekniken är enkel
Då hjärtsviktspatienter oftast är äldre och inte vana vid datorer är ett viktigt syfte med projektet att få tekniken så enkel och användarvänlig som möjligt. Datorn är till exempel utrustad med pekkänslig skärm – ingen mus eller tangentbord ska behövas och knappsymbolerna på skärmen är få, stora och tydliga.

– Det ska bara behövas en liten inlärning för att hantera detta, ett knapptryck eller två, säger Anna Gund.

Vårdgivardelen av systemet består av en hemsida som laddas upp via en vanlig webbläsare, som till exempel Internet explorer. Denna kan alltså tas upp varsomhelst där det finns tillgång till dator och internet.

De data som överförs från patienten lagras och kan presenteras
i olika diagram- och tabellformer för att möjliggöra enkel analys av eventuella förändringar.

Slår larm vid dåliga värden
De mer subjektiva frågorna till patienten kan anpassas till varje patient. En larmfunktion finns också som varnar om vissa värden överskrids.

– Kan vården ha den här typen av uppföljning kan vi bättre individanpassa och styra en behandling, men också snabbare fånga upp förändringar så att patienten slipper bli akut sjuk, säger Anna Gund.

De kliniska testerna kommer att genomföras under våren i samarbete med Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra i Göteborg.

Projektet stöds av Vinnova och är ett samarbete mellan Chalmers, Sahlgrenska akademin och  IT  -företaget Ortivus.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev