Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

De vill få alla att förstå sin sjukdom

Publicerad: 16 november 2012, 09:26

Låt dig inte hindras när patienten säger att det är Guds vilja att hon blivit sjuk. Det är ett av råden på en universitetskurs om diabetes hos invandrare.


Jag vet att det oftast bara betyder att man har respekt för ödet. Jag lirkar och frågar vidare tills jag får veta hur patienten verkligen mår, säger Shadan Vesterback från Vallentuna.

Hon deltar i den första omgången av kursen Diabetes i ett mångkulturellt perspektiv på Uppsala universitet. Den har funnits i programmet under några år, men först i höst lockar den tillräckligt många diabetessjuksköterskor för att bli av.

Shadan Vesterback är uppvuxen i Kurdistan i Irak och har arbetat som sjuksköterska där. För 18 år sedan kom hon till Sverige och har fortsatt i yrket. Nu är hon anställd på Danderyds sjukhus, men är tjänstledig för att skriva en magisteruppsats om ­kulturanpassad patientutbildning.

Redan har hon mycket tankar om hur diabetessjuksköterskor kan arbeta med patienter som har olika religiösa och kulturella bakgrunder.

– I dag är det bara någon procent av vårdcentralerna som erbjuder anpassad patientutbildning om diabetes, säger hon och hänvisar till en utvärdering från Socialstyrelsen.

Eftersom egenvården är så viktig för hur en diabetespatient lyckas leva med sin sjukdom måste personalen lära sig förstå och bemöta personer som flyttat till Sverige, anser hon.

Universitetslektor Janeth Leksell, som startat utbildningen, är glad för att kursen äntligen är igång.

– Ämnet är svårt och mångfacetterat. Samtidigt finns det sjuksköterskor som knappt tänkt på svårigheterna med att möta en analfabet, säger Janeth Leksell, som även är aktiv i Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, SFSD.

Utanför enheten för diabetesforskning, nära Akademiska sjukhuset, börjar det bli mörkt. Janeth Leksell och Shadan Vesterback har föreläst på en annan kurs och vi möter den kursens studenter på väg ut genom dörren.

Några studier pekar på att diabetes är vanligare hos personer med annan kulturell bakgrund än svensk. Och mer forskning är på gång, enligt Janeth Leksell. I Socialstyrelsens riktlinjer för diabetesvården har också en mångkulturell anpassning av omvårdnaden en hög prioritet.

Muslimerna är en stor grupp i Sverige, uppskattningsvis 350 000 personer. För deras del rymmer fastan under ramadan en speciell problematik.

– Koranen avråder kroniskt sjuka från att fasta, men många gör det ändå. I vissa fall bygger det på okunskap om diabetes och dess konsekvenser, berättar Shadan Vesterback.

På dagtid ökar riskerna avsevärt för hypoglykemi, lågt blodsocker, eftersom patienterna varken äter eller dricker på många timmar. Efter kvällens festmåltid, med mycket fett och socker, skjuter blodsockret i höjden och då kan patienten bli illamående, till och med hamna i koma.

– Allra bäst vore det med en patientutbildning med information om kost, motion och liknande en till två månader före ramadan, säger Shadan Vesterback.

Hon och Janeth Leksell försöker undvika att generalisera om olika befolkningsgruppers livsstil. I mötet med en patient är det just den människan det handlar om. Men det finns gemensamma metodproblem och ett är när diabetessjuksköterskor arbetar med analfabeter. Det är svårt att ge råd om till exempel kontroll av blodsockret när man inte kan använda sig av skriven text eller siffror.

När Shadan Vesterback arbetade för Unicef i Kurdistan träffade hon många patienter som var analfabeter. Nu håller hon på att utforma en modell som kan användas i undervisningen av analfabeter, med så mycket bilder och så lite text som möjligt.

Men kulturskillnaderna ska inte överdrivas, tycker Janeth Leksell:

– Kulturkrockar kan även uppstå när bonden från Bjursås möter akademikern och läkaren från Uppsala.

Både hon och Shadan Vesterback tycker att det är självklart att samhället ska kulturanpassa diabetesvården. För enskilda människors skull och för att minska samhällets stigande kostnader för sjukdomen.

Men när Socialstyrelsens rapport kom i januari om att diabetesvården är sämre för invandrare än för svenskar blev det en kritikstorm på nätet. Varför kulturell grupputbildning, en kulturell grupp­utvisning vore så mycket billigare, var en av kommentarerna.

Relaterat material

Finns i riktlinjerna – saknas i verksamheterna

VIVIANNE SPRENGEL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev