Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag15.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Defibrillatorer i brandbilar ökar överlevnad efter hjärtstopp

Publicerad: 23 April 2008, 12:49

VÅRMÖTET Defibrillatorer i brandbilar och specialutbildade brandmän har bidragit till att öka överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus med 50 procent i Stockholm. Det anser forskarna bakom en studie som presenteras på kardiovaskulära vårmötet i morgon.


I början av 2000-talet var överlevnaden efter hjärtstopp som inträffade utanför sjukhus markant sämre i Stockholm än i resten av landet. Därför startade år 2004 Salsa-projektet, Saving Lives in the Stockholm Area.

Bland annat utrustades 72 brandbilar år 2005 med defibrillatorer och runt 1 500 brandmän utbildades i hjärt-lungräddning och att använda automatisk defibrillator. Samtidigt ändrades rutinerna så att både brandkår och ambulans larmas via SOS Alarm vid hjärtstopp.

Jacob Hollenberg, ST-läkare på hjärtkliniken vid Södersjukhuset, har utvärderat projektet i sitt avhandlingsarbete och presenterar resultaten på kardiovaskulära vårmötet i Malmö i morgon.

- Vi ser en remarkabel överlevnadsökning, på runt 50 procent, säger han.

I utvärderingen ingår alla de 863 fall av hjärtstopp utanför sjukhus i Stockholmsområdet som inträffade mellan den 1 december 2005 och den 31 december 2006. De har jämförts med de personer som drabbades av hjärtstopp under 2004.

2004 var andelen som levde en månad efter hjärtstoppet 4,4 procent. Under den senare perioden hade överlevnadssiffran ökat till 6,8 procent. Störst var ökningen när det gällde bevittnade hjärtstopp, där var överlevnaden 5,7 procent 2004, men steg till 9,7 procent.

Under samma tidsperiod minskade överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus i hela landet från 8,3 till 6,6 procent.   

- Att Stockholm tidigare låg sämre till berodde troligen på att insatstiderna var längre och ambulanserna färre än i till exempel Göteborg, säger Jacob Hollenberg.

Ambulanser var först på plats i 50 procent av fallen under studien. En brandbil kom först i 36 procent av hjärtstoppen och i de övriga fallen kom brandbil och ambulans samtidigt. Under projektet minskade tiden från larmet till att en ambulans eller brandbil var på plats från 7,5 till 7,1 minuter.

Det var brandbilarna som stod för hela minskningen av insatstiden, ambulanserna hade i stället en tendens att ta längre tid på sig än tidigare. En förklaring kan vara minskad ambulanstäthet, enligt Jacob Hollenberg.

Chansen att överleva ett hjärtstopp utanför sjukhus minskar med cirka 10 procent per minut om inte hjärt-lungräddning eller defibrillering ges.

- Vi tror att överlevnadsökningen beror dels på att vi nu har fler utbildade personer som ger hjärt-lungräddning under de första mycket viktiga 10–15 minuterna efter hjärtstopp, dels på att insatstiderna har minskat. Även om minskningen i tid inte är stor är varje minut dyrbar, säger han.

Jacob Hollenberg anser att brandkåren har gjort en stor insats.

- I detta sammanhang kan man se brandbilarna lite som extra ambulanser. Och inte en enda av brandbilarnas insatser har behövt avbrytas på grund av att det inträffat en brand eller liknande, säger han.

Inom Salsa-projektet har defibrillatorer även placerats ut på större varuhus, idrottsanläggningar och flygplatser. Dessa hade under studieperioden bara använts tre gånger.

- Det är förvånansvärt lite, men vi måste göra längre studier för att utvärdera betydelsen av att placera defibrillatorer på allmänna platser, säger Jacob Hollenberg.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev