Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Demenssjuka ska få bättre vård

Publicerad: 3 april 2013, 09:54

En ny utbildning ska göra läkare till experter på demensvård. En uppryckning är nödvändig – demenssjuka far onödigt illa inom akutsjukvården.


Har inte akuten ett genomtänkt omhändertagande av demenssjuka leder det till ökad förvirring och andra komplikationer. Vårdtiderna blir onödigt långa och samhällets kostnader ökar, säger professor emeritus Gösta Bucht, som ledde Socialstyrelsens arbete med riktlinjer för demensvården.

Insikten om att det brister i bemötandet av personer med demenssjukdom har länge funnits bland geriatrikerna. Men varför är den inte mer spridd till dem som bestämmer över sjukvården?

– Det beror på ett stuprörs- och revirtänkande. Demenssjukdomar är komplicerade och kan än så länge inte botas, säger Gösta Bucht.

För vårdpersonal har det länge funnits vidareutbildningar om demensvård. Redan på 1990-talet började Silviahemmet med utbildning för undersköterskor och Silviasystrar blev ett kvalitetsbegrepp. Sedan kom utbildningen för sjuksköterskor i samarbete med Sophiahemmet i Stockholm och i november 2012 var det dags för läkare att sätta sig i skolbänken.

– Läkarna är nyckeln till om sjukvårdens kun­skaper om bemötande av demenssjuka personer ska förbättras. Inom omsorgen har de kommit längre, säger Wilhelmina Hoffman, verksamhetschef på Silviahemmet och föreståndare för Svenskt demenscentrum.

Svensk sjukvård är i allmänhet dåligt rustad för att ta hand om demenssjuka och särskilt gäller det akutmottagningarna, anser hon. Den stressiga miljön­ gör den sjuka rädd och inte sällan aggressiv.

– Läkare på akuten som måste göra en kroppsundersökning vet oftast inte att det kan hjälpa om man sjunger eller nynnar för att lugna en demenssjuk. Den så kallade vårdarsångens goda inverkan är belagd i forskningen, säger Wilhelmina Hoffman.

I Tyskland är medvetenheten mycket större om behovet av specialkunskaper om demenssjukdomar, anser Wilhelmina Hoffman. På ett akutsjukhus i Köln finns det i anslutning till akutmottagningen en särskild avdelning för demenssjuka.

– Det blev mycket lugnare på akuten. Arbetet kunde effektiviseras och pengar sparas, många demenssjuka kunde återända hem i stället för att placeras på sjukhem, berättar Wilhelmina Hoffman.

I Sverige drivs den nya magisterutbildningen i demensvård för läkare av Karolinska institutet i samarbete med Silviahemmet. Nio personer är med i den första omgången av den tvååriga utbildningen på halvfart. En av dem är Moa Wibom, som är specialist i allmänmedicin och arbetar på minnes­mottagningen på Ängelholms sjukhus.

– Jag räknar med att få spetskompetens om demensfrågor, både när det gäller det senaste inom forskningen och när det gäller bemötande och inflytande för patienterna, säger hon.
Ängelholms sjukhus stöttar henne genom att ge tjänstledigt med lön en dag i veckan.

Dag Salaj, som är läkarchef för geriatriken inom Capio i Stockholm, anmälde sig till utbildningen för att fördjupa sig inom demensområdet och ­kognitiva sjukdomar.

– Jag räknar med att få stor nytta av utbildningen både i chefsjobbet och om jag återgår till den kliniska verksamheten, säger han.

Det finns också ett mer personligt motiv. När Dag Salaj var i tioårsåldern började hans farmor få ­Alzheimers sjukdom och tidigt blev han intresserad av demenssjukdom och åldrandets sjukdomar.

– Genom utbildningen får jag återvända till min ungdomskärlek.

Även Capio betalar utbildningen. Men Dag Salaj ska försöka förena heltidsjobbet med studierna.

Relaterat material

Röster från två akutmottagningar

Med lite vänlighet kommer man långt

VIVIANNE SPRENGEL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News