Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Digitalisering kan spara 180 miljarder årligen

Publicerad: 16 Juni 2016, 12:02

Foto: Hongqi Zhang/Thinkstock

En fjärdedel av vårdkostnaderna, 180 miljarder kronor per år, skulle kunna sparas om vården digitaliserades på ett idealt sätt. Det visar en ny rapport från konsultföretaget McKinsey.


Ämnen i artikeln:

SocialstyrelsenDigital vård

Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara världsbäst på e-hälsa. Det har regeringen satt som mål. Om man till dess digitaliserar vården på rätt sätt sparas då 180 miljarder kronor brutto per år jämfört med en oförändrad kostnadsutveckling. Pengarna skulle främst sparas genom att minska onödiga besök och felaktig medicinering. Det skulle också bidra till exempelvis färre felbehandlingar och kortare vårdtider, enligt rapporten som McKinsey bekostat själv utan uppdragsgivare.

– Det är positivt att det sker en push på det här området så vi får en verksamhetsutveckling, säger Emma Spak, ordförande i rådet för läkemedel, it och medicinteknik på Läkarförbundet.

Det handlar om teknik som redan finns men inte tillämpas fullt ut eller inte alls. Det kan vara tidsbokning online, distansövervakning och integrerade journalsystem.

Konsultföretaget har listat 14 punkter (se grafik nedan) i tre kategorier där digitaliseringen skulle förbättra e-hälsan i Sverige. De tre är uppkoppling, automatisering och datanalys. Uppkoppling kan handla om egendiagnos, konsultation på distans eller internetbokning. Dataanalys innefattar spjutspetsar som superdatorer och artificiell intelligens som kan hantera och analysera stora datamängder, vilket kan hjälpa läkare att snabbare fatta bra beslut. När det gäller automatisering är den stora pusselbiten ett integrerat journalsystem.

– Och det är viktigt att få till stånd en större integration mellan vården och omsorgen då en stor del av patienterna som konsumerar mest vård är mångbesökare inom både de här områdena, säger Pia Hardy, en av rapportens författare.

Det behöver inte vara ett och samma journalsystem för hela Sverige, men olika system måste kunna prata med varandra.

– Det är viktigt att vi inte behöver faxa och skicka brev inom sjukvården, säger Emma Spak som även tar en nationell läkemedelslista som ett viktigt exempel.

Superdatorer och journalsystem kostar mycket, medan annat kan vara väldigt billigt. Hur mycket digitaliseringen totalt skulle kosta framgår dock inte av rapporten.

– Vi har en uppfattning men har valt att inte presentera investeringskostnaden. En faktor är att det här kan göras på många olika sätt. Den andra är att teknik kostar olika mycket. Du kan köpa ett bokningssystem för 50 euro och Skype finns redan, säger Pia Hardy.

Hon säger också att det är ett optimistiskt scenario med så stora besparingar genom digitalisering på tio år. Det kräver både tekniska och juridiska förändringar, liksom en annan ersättningsmodell. Konsultation på distans via internet räknas i dag inte som ett primärvårdsbesök och ersätts inte.

Både Pia Hardy och Emma Spak poängterar att de möjliga besparingarna till trots, ska inte ekonomin vara det avgörande.

– Om landstingen ser digitalisering som ett sätt att spara pengar tror jag att man går in med fel incitament, säger Emma Spak.

Nedan ser du en tabell över de beräknade besparingarna vid olika digitaliseringar. Hela rapporten kan du läsa här: Värdet av digital teknik i den svenska vården

Bild 1/1  

Grafik: McKinsey&Company

Bygger på utländska studier

Över hundra representanter för e-hälsa i Sverige bidragit till rapporten, däribland E-hälsomyndigheten, socialdepartementet och forskare.Rapporten bygger på internationella studier där besparingarna överförts till svensk ekonomi. Nästan alla studier kommer från Kanada, England och Nederländerna. När det gäller journalsystemen är det främst Finland och Danmark.Den svenska kostnadsbasen kommer från Statistiska centralbyrån, vilken brutits ned på detaljnivå i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting.Av de 180 miljarderna kommer 113 från sjukhusvården, 45 från primärvården, och 25 från omsorg för äldre och funktionshindrade.Teoretiskt sett finns ett sammanlagt investeringsutrymme på 850 miljarder fram till år 2025 om arbetet med digitalisering börjar i dag.

JESPER CEDERBERG

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev