Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Distriktssköterskor motarbetas av läkare

Publicerad: 29 november 2005, 18:52

Många distriktssköterskor känner sig motarbetade av distriktsläkare i folkhälsofrågor, enligt en rapport från Fammi. Nu föreslår en av rapportförfattarna att läkare ska få mer utbildning i beteendevetenskap.


I rapporten Vem bryr sig? har 54 distriktssköterskor från samtliga sjukvårdshuvudmän intervjuats kring sitt arbete. Författarna Malou Lindberg och Susan Wilhelmsson, båda medicine doktorer och verksamma på deltid vid Familjemedicinska institutet, Fammi, visar i studien att det förebyggande folkhälsoarbetet vanligen initieras och drivs av distriktssköterskor. Men det är ett arbete som på flera sätt bedrivs i motvind.

Nära hälften av de intervjuade distriktssköterskorna, 25 stycken, upplever att de har svårigheter eller mycket stora svårigheter att få till stånd ett samarbete kring folkhälsofrågor med andra yrkesgrupper i primärvården.

Den grupp som främst pekas ut är allmänläkarna som, enligt distriktssköterskorna, är motsträviga när det gäller förebyggande folkhälsoarbete och i stället har ett mer sjukdomsinriktat synsätt. Detta får till följd att de båda professionerna inte samarbetar och att många distriktssköterskor känner sig ensamma i folkhälsoarbetet.

"Tydligt olika infallsvinklar"  Malou Lindberg och Susan Wilhelmsson anser att läkares och sjuksköterskors olika utbildningsbakgrund är en viktig förklaring till samarbetsproblemen när det gäller folkhälsa.

- Man har så tydligt olika infallsvinklar. Läkarna utbildas enligt en traditionell naturvetenskaplig syn som går ut på att bota, medan sjuksköterskor utbildas enligt ett beteendevetenskapligt synsätt där omvårdnad och förmågan att lindra står i centrum, säger Malou Lindberg.

Hon anser därför att beteendevetenskap borde få större ut-rymme inom specialistutbildningen i allmänmedicin.

- Det skulle kunna bidra till ökad förståelse kring folkhälsoarbetet och till att sjukvården kommer vidare med det, säger hon.  

Distriktssköterskorna i studien betonar behovet av stöd från sjukvårdshuvudmannen, ledningen på vårdcentralen och kollegor för att folkhälsoarbetet ska bli framgångsrikt. Ett stöd som, enligt de intervjuade, ofta saknas. Flera distriktssköterskor efterlyser därför tydligare direktiv och regler för hur arbetet ska bedrivas.

När det gäller bristen på kollegialt stöd finns ett missnöje både med andra distriktssköterskor och med allmänläkare.

"Läkarna är väldigt medicinskt inriktade så det är svårt att få gehör, man möts av negativitet när man kommer med idéer", säger en distriktssköterska i undersökningen.

Får sköta elementära uppgifter  Distriktssköterskor upplever också att de tvingas lägga mycket av sin arbetstid på elementär sjukvård, vilket gör att folkhälsoarbetet blir eftersatt. Enligt Inger Rising, ordförande i Riksföreningen för distriktssköterskor, har detta flera orsaker. Förebyggande folkhälsoarbete är svårt att mäta, vilket gör att det ofta får stå tillbaka för vård som är lättare att mäta. Under de senaste åren har primärvårdens läkare och deras arbete varit i fokus, bland annat i den nationella handlingsplanen och i olika listningsprojekt i landsting och regioner.

- Det är bekymmersamt att många läkare inte har tillräcklig kunskap om hur distriktssköterskornas kompetens kan användas och då är det lätt, när telefontillgänglighetskrav ställs, att distriktssköterskorna blir satta att svara i telefon för att boka tid hos läkare. Då missar man distriktssköterskans tid och kunskaper när det gäller att stödja och motivera patienter, säger Inger Rising.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev