Dyr och dålig kronikervård

Drygt 40 procent av personer med kronisk sjukdom anser att deras läkare i primärvården inte känt till vad som gjorts i specialistsjukvården. Endast hälften av dem som vårdats på sjukhus menar att de fått information om vilka symptom de ska bevaka och när de bör kontakta vården.

Enligt den nya rapporten från myndigheten för vårdanalys har närmare halva Sveriges befolkning minst en kronisk sjukdom och en fjärdedel har mer än en kronisk sjukdom. De multisjuka står för 50 procent av de samlade sjukvårdskostnaderna och drygt hälften av alla läkarbesök på akutmottagningar.

Totalt går 80 till 85 procent av ett landstings totala vårdkostnader till olika insatser för kroniskt sjuka.

Vårdanalys visar hur vanligt det är att personer har två eller fler kroniska sjukdomar. Det är något som vården och kunskapsstöden inte beaktar, enligt Jesper Olsson, analysansvarig.

– Dagens fokus på en diagnos i taget i bland annat Socialstyrelsens nationella riktlinjer ökar risken för att de multisjukas behov kommer i skymundan, säger Jesper Olsson.

Även kvalitetsregistren är oftast uppbyggda för en diagnos, inte för multisjuklighet. I försäkringskassans register finns endast uppgifter om en diagnos per sjukskrivningstillfälle.

Myndigheten för vårdanalys genomgång av hur vården fungerar för kroniskt sjuka bygger på nationella datakällor om bland annat sjukskrivningar och läkemedelsförsäljning. Vårdstatistik har hämtats från två medelstora landsting och statistik om omsorgen från 14 kommuner.

VIVIANNE SPRENGEL