Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag19.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

E-journaler klarar inte ställda krav

Publicerad: 9 mars 2006, 09:55

Den nationella it-strategin ställer stora krav på samordnade journalsystem i landstingen. Men vilka system ska landstingen köpa? Mycket få, om ens något, svenskt journalsystem lever upp till kraven.


När en vårdgivare ska avgöra vilken behandling som är lämpligast kan patientens sjukdomshistoria vara skillnaden mellan liv och död. Ändå är det långt ifrån en självklarhet att alltid komma åt den.

Sakta men säkert håller Vårdsverige på att skapa en gemensam infrastruktur för journalinformation. Vilka leverantörer som kommer att vara ledande på marknaden för -e-journalsystem är långt ifrån självklart - även om vissa leverantörer dominerat de senaste årens upphandlingar.

Primärvården - vårdcentraler, husläkare, privatmottagningar - är sedan tidigt 1990-tal datoriserad med en hygglig grad av mognad och lokal integration. På sjukhusen, däremot, används fortfarande papper i hög utsträckning.

Under det senaste decenniet har många landsting försökt ta ett bredare grepp på att införa it i vården. Man har velat samla hela organisationen under ett gemensamt paraply i form av strategi och/eller mjukvara. Många av satsningarna är långt ifrån färdiga.

En av vinnarna  En av de tidiga upphandlingsvinnarna var Siemens Melior, som i version 1.5 nått stor spridning på svenska sjukhus. Den nya versionen 2.0 uppmärksammades för sin öppna, moderna arkitektur. Det blev valet i Örebro, Gävleborg och Skåne. Problemet var bara att version 2.0 aldrig blev färdig.

När Siemens meddelade att företaget skulle satsa på det nya internationella systemet Soarian valde Örebro att gå ut i en ny upphandling. I Skåne har tongångarna varit positivare. Där ska man ha infört Melior 1.5-baserad e-journal hos samtliga 20 000 användare i -länet till årsskiftet 2006/2007.

- Egentligen köpte vi Melior 2.0 redan 1996, eller åtminstone de utlovade funktionerna. Sedan har vi flera gånger utvärderat Soarian, men har fortfarande inte fattat något beslut. Om vi bestämmer oss för Soarian, ska det vara med avhoppsmöjligheter om vi märker att det inte fungerar, säger Jarl Lichtenberg, avdelningschef för hälso- och sjukvård inom Region Skåne.

Siemens förklaring till vägvalsändringen är att e-journalsystem inte längre är en nationell angelägenhet.

- Vi har hundratusentals användare i många länder. Alla vill ha ett modernt -e-journalsystem, med processtöd. Därför införlivades version 2.0 av Melior i vår internationella satsning Soarian. Det är något alla har nytta av i det långa loppet, säger Jan Hernell, marknadschef på Siemens i Sverige.

Soarian är ännu inte klart i alla delar men det används i skarp drift i bland annat Gävleborg och på vissa orter utomlands, berättar han vidare.

Förseningar och andra problem  En ännu tydligare vinnare har varit Linköpingsbaserade Cambio, vars system Cosmic sålts till bland andra Uppsala, Värmland, Kronoberg, Östergötland, Jönköping och Kalmar. Men även för Cambio har införandet många gånger präglats av problem och förseningar. I Värmland fick schemat för införandet revideras under förra året, eftersom systemet helt enkelt inte höll måttet.

- Vi upptäckte att Cosmic inte var moget i alla delar. Därför går vi nu bara vidare med de delar som kändes färdiga. För det övriga avvaktar vi nu ytterligare utveckling, alternativt väljer moduler från andra leverantörer, säger Hans Karlsson, -biträdande landstings-direktör med ansvar för hälso- och sjukvård.

Även i Uppsala har införandet drabbats av tekniska problem, varför man tills vidare skjutit upp införandet på vårdcentralerna.

Leverantörsförtroendet för de två mest tongivande leverantörerna är alltså inte på topp. Dessutom har många system fått rejält med kritik från användarhåll, bland annat i samband med konsumentorganisationen User Awards undersökning hösten 2004. I den undersökningen fick den norska koncernen Profdocs båda system, Take Care och Journal III lite bättre betyg av användarna.

Av dessa är Journal III ett av de dominerande systemen inom primärvården i Sverige, medan Take Care är det heltäckande system som valts av Karolinska universitetssjukhuset, motsvarande två tredjedelar av vården i Stockholm och 1,2 miljoner patienter i systemet. Det framskrider utan bekymmer - nästan.

- Det här projektet har det varit mycket angenämt att vara ansvarig för. Egentligen är det bara en enda sak som strulat och det är stöd för en etikettskrivare till ett labb, som försenades i två månader, säger Bo Wikström, avdelningschef för innovation och medicinsk information på Karolinska universitetssjukhuset.

Endast streckkod på provrören  En enda etikettskrivare är kanske inte mycket att orda om, men faktum är att förseningen utgör ett bra exempel på vad en enda felande länk kan ställa till.

Tidigare skrevs ett A4-ark med etiketter ut och bifogades provröret. I det nya systemet skrivs bara en streckkodsetikett ut och klistras på provröret. Det har en mängd fördelar:

Provrören blir lättare att packa och transportera (även med rörsystem).

Risken för att information och provrör -separeras minimeras.

Provrören kan packas upp och identifieras med hjälp av en robot.

Om ett provrör skulle gå sönder behöver ingen hantera ett blodigt papper.

På Karolinska universitetssjukhusets kemlabb hanteras omkring 20 000 provrör om dagen, varav omkring 8 000 kommer från Karolinska och således omfattas av Take Care. Det säger en del om vilka problem som kan uppstå när integrationen inte fungerar.

- För projektet som helhet är det här en pyttegrej. Men för labbet gör det en enorm skillnad, eftersom de har dimensionerat sina resurser för en hög grad av automatisering, säger Bo Wikström, som tillstår att även de har haft användare som varit missnöjda med det nya systemet.

Höga krav på synkronisering  Ett heltäckande e-journalsystem är ingen "rocket science" men bjuder på den krävande kombinationen av enorm komplexitet och stora krav på att varje liten del verkligen är synkroniserad med slutanvändarnas behov.

- Ju mer pengar som blandats in i vård-it-satsningarna, desto längre från vården har besluten hamnat. De som sitter längst upp är experter på it och organisation. Men förstår de verkligen vad som ska datoriseras och varför, säger en anonym leverantörs-representant.

Vilket system som blir framtidens vinnare på e-journalområdet är inte klart, men det kommer att bli de som bäst klarar de krav som växer fram för den nationella samordningen.

Siemens har stor spridning, upparbetade kontakter i ett par landsting och en internationell satsning i ryggen. Cambio har vunnit en mängd upphandlingar och måste nu lösa problemen med prestanda och användarstrul. Profdoc har massor av nöjda användare och erfarenhet från primärvården.

Rikard Westman

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev