Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Egna meriter gör fortfarande liten skillnad i lönekuvertet

Publicerad: 1 mars 2005, 10:47

Det har gått ett år sedan systemet med tarifflöner för AT-läkare avskaffades. Ändå fungerar den individuella lönesättningen för AT-läkare fortfarande bara på pappret. Det visar en kartläggning som Dagens Medicin har gjort.


Sedan lönetariffsystem den 1 januari 2004 ersattes av lägsta löner har inte mycket hänt. I en enkätundersökning som Dagens Medicin har gjort uppger 18 av 28 lokala läkarföreningar att individuell lönesättning inte tillämpas i praktiken för AT-läkarna. Även bland de som svarat ja på frågan märks på många håll stora begränsningar.

Det centrala löneavtalet säger att AT-läkarnas löner ska sättas individuellt och differentierat. Enligt Sylfs tolkning borde en AT-läkaren därför ha rätt till förhandling innan anställningen börjar. Utan en förhandling blir det nämligen svårt att sätta en individuell lön. Men i verkligheten får vissa AT-läkare ingen förhandling alls innan AT-tjänstgöringen och andra får symbolisk löneinformation. Många träffar också en person som inte har verkligt mandat att sätta en individuell lön.

- Det är jättedåligt. Landstingen retar upp AT-läkare alldeles i onödan och missar möjligheten att bygga bra förtroende för framtiden, säger Jan Larsson, kanslichef på Sylf.

Ur arbetsgivarens synvinkel är AT-tjänstgöringen ingen vanlig anställning, utan en utbildningstjänst.

- Det handlar om kortare pass på olika kliniker, som gör det svårare att bedöma bidraget till verksamhetens resultat, säger Peter Hattendorff, förhandlare på Sveriges Kommuner och Landsting.

Han ser det som ganska naturligt att AT-läkare inte lönesätts som andra läkare, och konstaterar även att det inte var arbetsgivaren som ville avskaffa tarifferna och införa lägsta lönen.

Heidi Stensmyren, ordförande i Göteborgs underläkarförening, är på väg till Sahlgrenska universitetssjukhuset för att sätta upp lappar om www.lakarlon.nu, när Dagens Medicin ringer.

Det senaste hjälpmedlet för läkare som ska löneförhandla i Göteborg kom igång några veckor före jul och står och faller med hur många som använder det. En lönesajt där man rapporterar in sin egen nyligen löneförhandlade summa, ger klarhet åt den som snart ska sätta sig framför arbetsgivaren. På sajten fyller man i sjukhus, verksamhet, och kön innan lönen registreras.

- Vi har fått bra respons hittills, säger Heidi Stensmyren.

Någon äkta individuell lönesättning tillämpas inte i Göteborg, menar Heidi Stensmyren. Nya AT-läkare med mindre än 18 månaders tjänstgöringstid har fått 22 500 kronor, en tusenlapp mer än lägsta lönen. Den som haft längre erfarenhet har förhandlat med personalavdelningen, och kunnat skaffa sig ytterligare 1 500 kronor. Den som har disputerat har kunnat höja lönen med ytterligare en tusenlapp. Men någon rejäl lönespridning har det inte varit tal om.

Ändå tycker Heide Stensmyren att det varit bra att ta bort tariffen. Hon tycker även att lönerna har blivit  bättre.

- Det medför en större medvetenhet hos läkarna som får träning i att möta arbetsgivaren och argumentera för sin sak, säger Heidi Stensmyren.

Men när arbetsgivaren har monopolställning så är det svårt att hävda sig som arbetstagare.

- Läkarna behöver göra AT, utan den ingen legitimation, och utan legitimation ingen anställning, konstaterar Heidi Stensmyren.

Vilka meriter går då hem hos arbetsgivaren? På många håll ger det extra betalt om man vikarierat innan AT-tjänstgöringen, liksom om man disputerat. Men många fackliga företrädare skulle gärna se att personliga egenskaper och erfarenheter gav extra i lönekuvertet.

Fredrik Åberg, ordförande för Sylf i Halland, understryker att det inte alltid är summan på lönebeskedet som innebär en besvikelse för AT-läkare när den individuella lönesättningen inte fungerar. Många har en förhandling där den lönesättande chefen inte har något eget förhandlingsmandat.

- AT-läkarna blir missnöjda med själva bemötandet. Att de inte blir sedda som individer, säger Fredrik Åberg, som betonar att en förhandling är en möjlighet till feedback för båda parter.

På vissa håll i landet, till exempel Universitetssjukhuset Mas i Malmö, har det fungerat bra med löneförhandlingar efter ett och ett halvt års AT-tjänstgöring, enligt det lokala facket. På andra håll läggs det helt enkelt till lika många tusenlappar för alla - förhandlingen är symbolisk.

Jonas Feldthusen, ledamot i den lokala läkarföreningens styrelse i nordvästra Götaland, konstaterar att AT-läkarna generellt har lite att sätta emot, när arbetsgivaren inte vill förhandla. Särskilt när det är efter 18 månaders AT-tjänstgöring.

- Alternativet är att sluta då, och ha tre månader kvar. Det är synd om AT-läkarna, de blir bakbundna på det sättet, säger Jonas Feldthusen.

På Gotland fick det individuella lönesystemet en trög start men fungerar nu hyfsat bra, enligt Gunnar Ramstedt, ordförande i Gotlands läkarförening. Facket hade gjort en bra löneöverenskommelse redan innan tariffen avskaffades.

- Men även om alla får en chans att förhandla så upplever nog AT-läkarna att utrymmet att förhandla om inte är så stort, säger Gunnar Ramstedt.

Han tycker att den individuella lönesättningen för en mycket bra sak med sig. Det sätter fokus på vem som är AT-läkarens chef.  - Vet du inte vem som är din chef får du problem med din roll på arbetsplatsen och vad som förväntas av dig, säger Gunnar Ramstedt.

- Det blir också svårare att veta vart man kan vända sig med kritik när man vill åstadkomma förbättringar, tillägger han.  I dagsläget är det personalchefen som löneförhandlar med AT-läkarna på Gotland, men en förändring är på gång.

I Skaraborg tillämpas individuell lönesättning men i begränsad omfattning, enligt Lars Olén, ordförande för Läkarförbundets lokalförening. Det som värdesätts där är tidigare arbetserfarenhet.

- Arbetsgivaren vill helst göra förfarandet mer formaliserat eftersom det blir mer lätthanterligt då. Det finns också en rädsla för att släppa in fler kriterier - man tror att det blir lönedrivande, säger Lars Olén.

Läkarförbundet håller just nu på att förhandla fram ett nytt centralt avtal. Eftersom många AT-läkare inte upplever att lönerna har blivit individuella vill Sylf att lägsta lönen ska tas bort helt. Dessutom vill föreningen att det nya löneavtalet tydligt anger att AT-läkarens lön ska bestämmas före tillträdet och sedan revideras årligen.

Enligt Charlotta Sävblom, ordförande i Sveriges yngre läkares förening, Sylf, har lägsta lönen på många håll blivit en ny tariff. Därmed omfattas AT-läkarna inte av den individuella lönesättning som avtalet ger dem rätt till.

- Våra förhoppningar har inte infriats. Det finns en hel del problem kvar, och därför ställer vi nu nya krav. Vi vill ha tydligare skrivningar om vem som AT-läkarnas chef och att denna person ska ha mandat att sätta lön, säger Charlotta Sävblom.

Christina Kennedy

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev