Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

En av hundra på långflygning fick venösa blodproppar

Publicerad: 19 december 2003, 09:37

1 procent av personer som hade gjort längre resor med flygplan drabbades av blodproppar i benen eller lungorna. Det framgår av en studie i lördagens utgåva av tidskriften The Lancet.


Att det kan finnas en ökad risk för blodproppar, djupa ventromboser, för personer som sitter stilla länge beskrevs redan under andra världskriget. Senare kom rapporter om ökad risk för blodproppar hos personer som gjorde längre flygresor, ursprungligen beskrivet som en ekonomiklassföreteelse.  Men det är oklart hur stor den verkliga risken är, och det är inte helt enkelt att studera. De flesta som drabbas av blodpropp har inga tydliga symtom och när symtomen uppträder kan det vara åtskilliga dagar efter flygturen. Därför kopplas de inte ihop med flygningen.  Forskare från bland annat Medical Research Institute of New Zealand, Wellington, Nya Zeeland, gjorde därför en prospektiv studie av personer i åldern 18-70 år som skulle flyga längre sträckor. Deltagarna hade ett negativt D-dimertest, mindre än 500 nanogram per liter. D-dimerer bildas vid nedbrytning av fibrinogen och är därmed ett indirekt mått på blodproppsbildning.  Två veckor efter en flygtur mättes halten D-dimer igen. Deltagarna kontaktades sedan efter tre månader. De som efter flygningen hade fått högre D-dimerhalt undersöktes med ultraljud för att diagnostisera djupa ventromboser. Deras lungor undersöktes med datortomografi.  878 personer analyserades i studien. Under uppföljningstiden hade de flugit minst tio timmar och den genomsnittliga flygtiden var 39 timmar. 112 personer hade förhöjd D-dimerhalt och undersöktes med ultraljud och datortomografi.  Fyra personer hade lungemboli och fem djupa ventromboser. Sammanlagt motsvarade detta 1 procent av deltagarna i studien. Hos sex av de nio fanns kliniska faktorer som ökade risken, till exempel hormonersättning och ärftlig bakgrund. Fem personer åt acetylsalicylsyra för att förebygga blodproppar och fyra använde komprimerande strumpor. Forskarna föreslår också att ekonomiklasstämpeln på venösa blodproppar under långflygning tas bort eftersom två av resenärerna uteslutande åkte i affärsklass.

Sten Erik Jensen

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev