Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

"Enkla" patienter vägras vård

Publicerad: 20 februari 2008, 10:21

Danderyds sjukhus har vägrat ta emot 500 patienter inom vård­garantin.
– Vi kan inte behandla nagelsvamp när vi har patienter med malignt melanom som väntar i kön, säger verksamhetschefen Filippa Nyberg.


Vårdgarantin riskerar att gynna relativt friska patienter framför sjukare. Det varnar läkaren Carola Lemne för i ett brev till hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms läns landsting.

Till alldeles nyligen var hon vd för Danderyds sjukhus, i dag har hon samma befattning på privata vård­företaget Praktikertjänst.

– Problemet är att det inte finns någon prioriteringsmekanism i vårdgarantin. Relativt friska patienter riskerar att gå före betydligt sjukare patienter i kön. Inom vissa områden är det här ett stort problem, säger Carola Lemne.

Den beställda vården minskade
Ett exempel är dermatologi, hud, en specialitet som bantades kraftigt i Stockholm förra året. Vid Danderyds sjukhus minskade landstinget antalet beställda besök med 3 000 stycken, från 18 000 till 15 000.

– Vi blev tvungna att prioritera stenhårt, säger Filippa Nyberg, verksamhetschef för hudkliniken på Danderyds sjukhus.

Enligt vårdgarantin har en patient rätt att bli behandlad inom 90 dagar – oavsett diagnos. Om patienten får vänta längre kan han eller hon vända sig till ett vårdgarantikansli, som har rätt att dela ut vårdgarantibesök.

– Mitt i all prioritering kunde det komma patienter med nagelsvamp eller vårtor som vi var tvungna att behandla inom en månad. Problemet är att vi inte får tillämpa specialitetens prioriteringar när det gäller vårdgarantipatienter, säger Filippa Nyberg.

– Det blir oetiskt om man samtidigt vet att det finns patienter som har en misstänkt malignitet eller svår psoriasis som står i kö. Svamp och vårtor är dessutom åkommor som vi normalt sett inte behandlar över huvud taget.

Högre prioriterade fick vänta
Köerna av hudpatienter i Stockholm växte, vilket resulterade i att vårdgarantikansliet erbjöd Danderyd 500 vårdgarantipatienter, patienter som kliniken skulle få betalt för utöver de 15 000 besök som landstinget hade beställt 2007. Men Danderyd ville inte ta emot dem.

– Det var inte etiskt försvarbart, säger Filippa Nyberg.

Södersjukhuset i Stockholm gjorde tvärtom och accepterade patienterna, mot löfte att sjukhuset skulle få fler beställningar nästa år.

– I praktiken blev det så att de trängde ut våra ordinarie patienter som vi hade prioriterat högre. De flesta av dessa vårdgarantipatienter hade kunnat vänta. Personalen blev upprörd och det blev trassel med alla återbesök som skulle dirigeras till olika ställen, säger Hans Carlberg, överläkare vid Södersjukhuset.

Situationen ska ses över
Ann Fjellner, chef för somatisk specialistvård på hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning i Stockholm, håller med om att det finns problem med tillämpningen av vårdgarantin, något som nu ska ses över.

– Vi måste bli bättre på att se helheten. Vi kan inte bara se till vård­garantin utan måste också ta hänsyn till den kösituation som råder i övrigt, så att alla patienters behov blir tillgodosedda. Det är ett arbete som vi nu har påbörjat genom att se över hur behoven ser ut inom olika områden.

Behandling inom 90 dagar garanteras

Den nationella vårdgarantin har gällt sedan den 1 november 2005. Tanken med garantin är att patienterna ska få kontakt och/eller viss vård inom rimlig tid.
En hörnsten är att behandlingen ska inledas så snart som möjligt och senast inom 90 dagar efter beslutet. Om så inte sker har patienterna möjlighet att vända sig till ett vårdgarantikansli, som har rätt att dela ut vårdgarantibesök. Kritiker har hävdat att detta kan leda till att resursstarka patienter får förtur.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev