Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Enzym får cancercell att lysa

Publicerad: 9 februari 2005, 08:26

En lysande mus kan ge nya möjligheter att studera tumörutveckling i levande djur. Musen har tagits fram av en forskare vid Uppsala universitet.


Den nya genmodifierade musen har flera användningsområden. I USA utnyttjas den redan för att testa olika cancerhämmande substanser. Men Lene Uhrbom, som varit med om att ta fram musen under sin tid som gästforskare vid Memorial Sloan-Kettering Cancer Center i New York, ser även andra användningsområden.

- Här i Uppsala kommer vi förmodligen att använda den för att undersöka hur muterade signalvägar påverkar tumörtillväxten, berättar hon.

Under två år har Lene Uhrbom jobbat med att utveckla den genmodifierade Ef-lucmusen. Den bär genen för enzymet luciferas i alla sina celler. Musen korsas med en annan typ av genmodifierad mus. I den kan hjärntumörer induceras med hjälp av ett specifikt retrovirus som uttrycker olika onkogener.   Avkomman av de här två mössen är en modifierad Ef-lucmus som enbart uttrycker luciferas i tumörceller. Detta eftersom promotorn, som slår på genen, bara är aktiv där.

- Ef-lucmusen bär på inaktiverade supressorgener. Vi injicerar sedan retrovirus som bär på onkogener och tittar på hur uppkomsten av tumörer påverkas genom att jämföra med möss av vildtyp, förklarar Lene Uhrbom.

Fotoner fångas av känslig kamera  Luciferas är ett enzym som kommer från eldflugan. Det används tillsammans med proteinet luciferin för att skapa en ljusreaktion. Ljuset gör att flugorna kan hitta varandra på natten. När luciferin injiceras intravenöst i Ef-lucmusen sker en syreberoende reaktion som gör att fotoner avspjälkas. Musen stoppas in i en speciell ljustät låda och fotonerna kan då fångas upp av en känslig kamera som omvandlar ljuset till en digital bild. På så sätt kan tumörcellerna detekteras.

- Kameran mäter intensiteten på ljuset. Vi kan inte säga exakt hur många celler som finns i de hjärntumörer vi tittar på. Intensiteten beror till viss del på hur djupt cellerna ligger. Men metoden är känsligare och enklare än de tekniker som används i dag, till exempel MR och fluorescensmetoder, säger Lene Uhrbom.

Hennes forskning rör gliom, det vill säga tumörer som utgår från hjärnans stödjeceller. Men Ef-lucmusen kan även användas för att studera tumörer på andra platser i kroppen och troligen även vid leukemi. En fördel med metoden är att det går att påvisa mycket små mängder tumörceller.

Små mängder tumörceller syns  Eftersom ljuset från hjärntumörer måste gå genom skallbenet innan det kan detekteras av kameran, ger det en lägre intensitet än om det bara hade behövt gå genom huden. Lene Uhrbom känner till forskare som påvisat så få som cirka 10 000 tumörceller när de mätt ljus från tumörer på andra ställen i kroppen.

Användningen av den nya musen kan bidra till färre djurförsök.

- I dag går det åt många möss vid läkemedelstestning eftersom man inte kan veta från början vilka möss som kommer att utveckla tumörer. Med Ef-lucmusen går det direkt att påvisa vilka möss som bär på tumörceller, förklarar Lene Uhrbom.

Charlotte Enochsson

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev