Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Enzymtvätt förvandlar blod till modell som passar alla

Publicerad: 9 maj 2006, 14:13

Blodtransfusioner är i dag en säker verksamhet, men i de få fall där något går fel är konsekvensen förödande. Inom fem år kan risken vara nästan helt eliminerad tack vare så kallat universalblod.


Docent och överläkare Martin L Olsson vid Blodcentralen Skåne i Lund ritar och förklarar på ett whiteboard hur drömmen om ett universalblod är på väg att uppfyllas.  - Jag jämför processen med en tvättmaskin och syftet är att få bort de yttersta kolhydratsbitarna, säger han, och ritar fyra cirklar som ska föreställa kolhydrater som bygger upp de yttersta delarna av molekylerna i de röda blodkropparnas cellmembran.  Om hans vision blir verklighet skulle man i framtiden inte behöva välja rätt blodgrupp till patienternas blodtransfusioner.  Han liknar den röda blodkroppens ytmolekyler vid ett träd där grenarna utgörs av olika kolhydratkedjor. Det som skiljer de olika blodgrupperna från varandra är de yttersta grenarna med knopparna på trädet, det terminala sockret. I blodgrupp B:s fall heter det terminala sockret galaktos och blodgrupp A har i stället N-acetylgalaktosamin. Blodgrupp 0 saknar helt terminalt socker.

Historien om universalblod började för drygt 20 år sedan. Då upptäckte en amerikansk forskargrupp i New York under ledning av Jack Goldstein att den rostade gröna kaffebönan innehöll ett enzym, alfagalaktossidas, som kunde användas som ett sätt att "tvätta bort" blodgruppsmarkörerna. Enzymet klippte av den yttersta grenen på blodgrupp B:s träd så att blodet konverterades till 0.  När upptäckten gjordes var förhoppningarna stora att man funnit lösningen på att omvandla allt transfusionsblod till universalblodet 0, men snart dök det upp problem. Kaffebönans enzym arbetar mest effektiv vid ett lågt pH, 3, medan de röda blodkropparna trivs bäst i en neutral miljö med pH 7.  Det innebar att det krävdes stora doser av enzymet för att få processen att fungera och kostnaderna blev höga. När forskarna inte heller fann ett motsvarande enzym som kunde konvertera A till 0 somnade hela projektet in.

Letade fram nya enzymgrupper  Men drömmen har funnits kvar. Martin L Olsson har tillsammans med amerikanska och danska forskare, bioteknikföretaget Zyme Quest samt sin svenska forskargrupp vid Lunds universitet arbetat vidare på det till synes hopplösa projektet.  Forskarna har screenat drygt 2 500 bakteriestammar och andra mikroorganismer och letat efter en enzymaktivitet liknande kaffebönans.  Det har resulterat i upptäckten av två helt nya grupper av enzym som alltså kan konvertera A respektive B till 0.  - Vår strategi var att i samma screening köra de båda blodgrupperna parallellt. Vi hade hoppats att hitta ett enzym som klipper båda, men något sådant verkar det inte finnas naturligt och skulle sannolikt bli för ospecifikt och klippa även andra grenar på sockerträdet, säger Martin L Olsson.

Han kan i det här skedet av projektet inte nämna vilka bakteriestammar det är som producerar enzymen, men avslöjar att dessa gener är ovanliga och bara verkar finnas hos enstaka bakteriestammar.  - På B-sidan har vi hittat en ny   familj av alfa-galaktosidaser som har pH-optimum 7 och som arbetar vid rumstemperatur, inte 37 grader som de flesta andra enzym, så man kan säga att det är ett drömenzym ur ett processperspektiv.  Men en större upptäckt är att forskarna hittat ett motsvarande enzym för blodgrupp A, en så kallad N-acetylgalaktosaminasidas, som fungerar under liknande förhållande som det enzym som konverterar B till 0.  De båda enzymen är så effektiva att koncentrationen kunnat sänkas med mellan 100 till 1 000 gånger jämfört med de försök som gjordes med kaffebönan. Och kostnaderna har sjunkit på ett motsvarande sätt.

Tvättprocessen tar två timmar  Martin L Olsson jämför själva processen med en tvättmaskin.  - Först kör man en mild förtvätt för att ersätta plasman och det som finns runt blodkropparna med en enzymvänligare buffertlösning. Sedan tillsätts enzymet till den här buffertblodkroppslösningen som ett slags tvättmedel. Det inkuberar under en timme i rumstemperatur och sedan sköljs enzymet och bufferten bort med hjälp av centrifugering på samma sätt som vi arbetar med blodpåsar i dag.  Hela processen tar cirka två timmar och arbetsnamnet på den färdiga produkten är Eco (Enzym Converted Group 0), alltså ett AB0-universalblod. Men även i fortsättningen kommer det att krävas att man tar hänsyn till Rh-systemet, det vill säga om blodet är Rh-positivt eller Rh-negativt.

Tidigare studier har visat att blodgrupp B som konverterats till 0 kan transfunderas till patienter utan problem. Nu förbereds liknande studier för blodgrupp A. Hittills har ett fåtal friska försökspersoner fått tillbaka sitt eget blod efter att det konverterats. Till hösten väntar studier där givare och mottagare ska vara olika personer.  Martin L Olsson tror att konverterat blod kan komma att användas kliniskt tidigast om tre till fem år.

Kan halvera transportbehov  Han menar att konverterat blod ger två stora fördelar. En är en förbättrad logistik av blodhanteringen.  - I nästan hela i-världen har man centraliserat verksamheten vid blodcentralerna av ekonomiska och kvalitetsmässiga skäl. Det finns studier som visar att om det fanns ett universalblod skulle transportbehovet mer än halveras, säger han.  Men den största vinsten gör patienterna, anser Martin L Olsson.  - Syftet är att komma bort från komplikationer i samband med blodtransfusion. Det är i dag mycket säkert att få blod, men den vanligaste orsaken till att någon trots allt avlider eller skadas svårt är nu att de fått fel blodgrupp. Det har visats att över hälften av alla allvarliga incidenter som rapporteras kan bero på blodgruppsoförenlighet.  Det är alltså en risk som skulle elimineras med universalblodet.

Lennart Rydberg, överläkare och verksamhetschef på blodcentralen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, menar att blodkonvertering kan få stor betydelse i framtiden.  - Det är en viktig innovation. Det viktigaste är att det förbättrar säkerheten vid blodtransfusioner även om vi fortfarande måste ta hänsyn till blodgrupper för vissa patientgrupper, säger han.  Men en förutsättning är att studierna som ska göras på A-blod blir lika framgångsrika som de som gjorts för blodgrupp B, menar han:  - Blodgrupp A har visat sig vara lite mer komplicerad än B.

Set Mattsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev