Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Européer får olika tillgång till cancermedel

Publicerad: 6 oktober 2005, 13:29

I Österrike, Schweiz och Spanien får cancerpatienterna snabbast tillgång till nya läkemedel, medan andra länder, som Norge, Storbritannien och Tjeckien är långsamma med att ta till sig de nya medicinerna.


Det framkommer i en stor genomgång som Nils Wilking, docent vid Karolinska institutet i Solna, och Bengt Jönsson, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, och deras medarbetare har gjort.   Rapporten, som har finansierats av läkemedelsföretaget Roche, går igenom försäljningen av över 50 olika läkemedel mot bröst-, kolorektal- och lungcancer, samt mot lymfom och leukemi.

Sverige ligger på en genomsnittlig nivå i jämförelsen mellan 19 länder när det gäller hur stora möjligheter patienterna har att få läkemedlen, och hur snabbt de införs i sjukvården. Men bland annat Norge ligger långt efter. Sigbjörn Smeland, klinikchef vid cancerkliniken på Rikshospitalet/Radiumhospitalet i Oslo är inte överraskad.

- Vi har vetat att de andra nordiska länderna har haft en större förbrukning av nya cancerläkemedel, och det är oroväckande att vi ligger så lågt också i ett europeiskt perspektiv, säger han till Dagens Medisin i Norge.

Enligt Sigbjörn Smeland är en restriktiv inställning vid godkännandet av nya läkemedel i Norge en orsak, men också problem att få finansieringen att fungera när det kommer nya mediciner.

Andra länder som hör till dem som är långsamma med att ta till sig läkemedel är de nya EU-länderna Polen, Tjeckien och Ungern. Även Storbritannien använder de nya medicinerna i liten utsträckning. En förklaring kan vara det stora inflytande som det statliga institutet Nice har på den brittiska sjukvården - något som enligt forskarna kan fördröja användandet av nya läkemedel.

Bengt Jönsson och Nils Wilking anser att skillnaderna mellan de europeiska länderna måste utjämnas, och säger i ett pressmeddelande från Karolinska institutet att de hoppas att rapporten kan bidra till att motivera beslutsfattare i Europa att minska denna ojämlikhet.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev