Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Få AT-platser skapar frustration

Publicerad: 19 september 2013, 11:30

Lilla Landstinget Dalarna satsar stort på AT-läkare och tar emot 68 nya per år. Men stora Stockholms läns landsting får kritik för att bara ta emot drygt 100 fler.


David Hellgren Svae, ordförande i Sylf Stockholm, Sveriges yngre läkares förening, är frustrerad över situationen i Stockholm.

– Det är slöseri med skattepengar att ha under­läkare som vikarierar nästan 17 månader i snitt innan de får börja sin AT-tjänst. Det är ont om specialister i Stockholm och resten av landet och landstinget måste ta ansvar för sin egen kompetensförsörjning för framtidens hälso- och sjukvård. Det behövs mer än 240 AT-platser per år för att klara det, enligt landstingets egna beräkningar, i dag tar man bara in omkring 180, säger han.

Maria Englund, personaldirektör i Stockholms läns landsting, håller med om att Stockholm måste klara sin egen kompetensförsörjning av läkare.

– Det finns ett beslut i fullmäktige om successiv utbyggnad av AT-block i Stockholm från 2012. Fram till 2017 är målsättningen att ha ökat antalet ­kraftigt, det är finansierat i budget.

Vid beslutet var antalet nya AT-läkare ungefär 160 stycken per år, enligt Maria Englund.

– Sedan dess har vi redan sett en ökning, vid årsskiftet 2012/2013 hade vi knappt 190 AT-tjänster.

David Hellgren Svae är positiv till utvecklingen men vill se resultat.

– Vi vet att de jobbar på det, men vi vill se att ökningen kommer till stånd. Det här är ett behov som funnits länge och det går lite för långsamt, säger han.

På universitetssjukhusen tar man generellt emot mycket få AT-läkare i förhållande till sin storlek. Men att jämföra de stora sjukhusen med de mindre blir missvisande, anser Hans Berglund, övergripande studierektor på Karolinska universitetssjukhuset.

– Antalet AT-läkare på Karolinska speglar ganska väl den verksamhet vi har på sjukhuset. Vi använder vårt patientflöde på akuten och akutintagnings­mottagningarna maximalt. Vi brukar prata om det lilla sjukhuset i det stora.

Bara en mindre andel av alla sjukhusets läkare arbetar i en verksamhet som fungerar för allmängiltig utbildning, påpekar han. En majoritet sysslar med specialinriktade verksamheter, exempelvis benmärgstransplantation, Ecmo och neurokirurgi.

Så sent som för två år sedan ökade Karolinska antalet AT-tjänster med 20 procent från 40 till 48, enligt Hans Berglund.

Ambitionen är att öka antalet något. Motståndet finns ute i verksamheterna.

– De vill kunna säkra kvaliteten på utbildningen och tycker bland annat att det är svårt att få schemat att gå ihop, säger Hans Berglund.

I Landstinget Dalarna har man i många år satsat på att öka antalet AT-läkare för att klara sin försörjning av specialister. Man har utvecklat ett stort program, en bra utbildning och konkurrenskraftiga löner och var först med att inrätta ett AT-center, enligt Robert Carlsson på personalavdelningen vid Landstinget Dalarna, tidigare personalchef inom hälso- och sjukvården.

– För AT-läkare ligger vi skyhögt över rikets siffra jämfört med befolkningen. Det är en medveten strategi­ – om vi inte tar in unga läkare kan vi inte fylla på uppåt. Vi måste få tillräckligt med läkare som bosätter sig här, bildar familj och vill stanna kvar.

Alla skogslän har haft brist på läkare. Då tar det 15–20 år att komma upp till rätt nivå igen, enligt Robert Carlsson.

– Det är den tid det tar att få fram färdiga läkare. Nu har vi många AT- och ST-läkare men vi är inte framme än vad gäller färdiga specialister.

SUSANNA PAGELS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev