Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Få har osynlig specialitet

Publicerad: 7 november 2007, 09:39

Det råder brist på sjuksköterskor med specialistkompetens inom vård av äldre. Samtidigt är det många arbetsgivare som inte ens känner till att denna specialisering finns.


– Det paradoxala är att man i vården av äldre, som är den mest komplexa av alla, har väldigt mycket outbildad personal. Man förstår inte betydelsen av kompetensen hos specialistutbildade sjuksköterskor.

Det säger Suzanne Kumlien, som är medicine doktor och undervisar och ansvarar för specialistutbildningen för sjuksköterskor med inriktning mot äldre vid sektionen för omvårdnad på Karolinska institutet i Huddinge.

Hon tycker att det är dags att bristen på dessa specialistsjuksköterskor uppmärksammas.

– Det finns generellt sett för få sjuksköterskor inom äldrevården och ännu färre som har specialistkompetens - något som borde vara ett krav vid anställning, säger hon.
det finns en attityd i vårt samhälle som bidrar till diskriminering av äldre och kompetensen hos dem som arbetar med dem, menar Suzanne Kumlien.

– Och den attityden måste förändras snabbt, för enligt FN:s prognos för befolkningen i Europa, kommer var tredje person vara 65 år eller äldre år 2040.

Att det krävs specialistkompetens just för äldrevård hänger bland annat ihop med att patienterna ofta är multisjuka och kan ha kommunikationssvårigheter som syn- och hörselproblem eller afasi, enligt Suzanne Kumlien.

– Som sjuksköterska inom äldrevården har man ett stort ansvar att bedöma ett brett spektrum av vård­behov. Är man specialiserad kan man dessutom bedriva kvalitets- och utvecklingsarbete på sin arbetsplats, följa aktuell forskning och bidra till en lärande organisation där personalen vill stanna kvar.

Hon påpekar också att specialiserade sjuksköterskor kan utbilda och handleda övrig personal – något hon anser vara extra betydelsefullt i en personalgrupp där många behöver utbildning.

På många håll i landet har man svårt att fylla utbildningsplatserna för specialisering mot äldrevård och på vissa håll har utbildningen fått lägga ner helt eller ske i samarbete med andra högskolor. Sedan man på Karolinska institutet börjat genomföra utbildningen på halvtid och på distans, har det gått något lättare att fylla platserna. Men fortfarande har de flesta som satsar de två åren på halvfart inget för det i plånboken.

– Många kommer tillbaka till sina arbetsplatser utan att få mer betalt. Kommunerna skulle också kunna vara mer generösa i sitt stöd, inte minst ekonomiskt, till dem som väljer att vidareutbilda sig samtidigt som de arbetar, säger Suzanne Kumlien.

Även på Vårdförbundet finns en oro inför en framtida brist på sjuksköterskor inom, just den här specialistkategorin.

– Det är oroväckande, inte minst med tanke på att vi får en stor grupp äldre att ta hand om med 40-talisterna, säger förbundets pressansvariga Anna Malm Kelfve.

Hon är starkt kritisk till den dåliga löneutvecklingen, som i genomsnitt ligger på cirka 700 kronor mer per månad efter ett års vidareutbildning.

– Det är tufft, med tanke på att vidareutbildning inte ingår i jobbet – till skillnad mot hur det är för läkarna – utan att man måste ta tjänstledigt för studierna, säger Anna Malm Kelfve.

Förbundets vice ordförande Lisbeth Löpare Johansson menar att arbetsgivarna inte ser värdet av den speciella kompetensen.

– Man värdesätter och förstår inte behovet av att ha en fördjupad kunskap inom äldrevård. Vi måste uppvärdera synen på att jobba med äldre, säger hon.

Britt-Marie Karlén är förvaltningschef för äldreomsorgen i Huddinge kommun utanför Stockholm. Hon berättar att 90 procent av hennes personal har ”någon sorts utbildning”.

Känner du till hur många av era anställda sjuksköterskor som har specialistkompetens mot vård av äldre?

– Nej, det känner jag inte till. Vad menar du egentligen? Vi anställer de som är kompetenta inom yrkesområdet.

Vad betyder det?

– Att man har jobbat länge inom yrket. Det finns ju demenssjuksköterskor till exempel.

Vad har de för utbildning?

– En vidareutbildning. Jag vet inte hur lång den är. Jag tror att de flesta hos oss har en vidareutbildning.

Som specialistsjuksköterska med inriktning mot vård av äldre?
– Det finns ingen sådan utbildning.

Jo, det är just den utbildningen och kompetensen vi pratar om nu. Många som gått den är besvikna på att den kompetensen inte efterfrågas och lyfts upp. Vad säger du om det?

– Det låter tråkigt om de känner så. Lönen är ju en parameter på hur uppskattad man är och här har alla individuell lönesättning. Gör man ett bra jobb får man betalt för det.

För dem som satsat på den här specialiseringen, märks oftast ingen skillnad i lön. Bör det inte synas i lönekuvertet att man satsat på en vidareutbildning inom just det yrkesområde där man verkar?

– Jag vet inte vad jag ska svara på det. Generellt sett ska utbildning löna sig. Om man är duktig ska det synas i lönekuvertet. Vi betalar individuella löner. Har man god kompetens och gör ett jobb får man betalt för det.

Maria Bång

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News