Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Få landsting satsar extra pengar på primärvård

Publicerad: 31 januari 2006, 14:13

Det blir inga stora satsningar på primärvården i år. Majoriteten av landets landsting och regioner ger ungefär lika mycket pengar som i fjol. I ett par landsting minskar anslagen något.


Ämnen i artikeln:

Primärvård

Ekonomin i landsting och regioner ser ljusare ut än på flera år. Men inom primärvården blir det inga storsatsningar under 2006, visar en sammanställning av landstingens budgetar.

Dagens Medicin har samlat in budgetuppgifter från samtliga sjukvårdshuvudmän. Resultatet visar att primärvården får sammanlagt 27,1 miljarder kronor i år. Det är en ökning med 4 procent jämfört med 2005 års budgetar, som landade på 26,1 miljarder kronor för primärvården. Men räknar man in kostnadsökningen för bland annat löner och prisökningar blir resultatet blygsammare. Då hamnar de flesta landsting precis över eller under nollstrecket i förhållande till fjolåret.

Stockholm, Uppsala, Västerbotten och Gotland tillhör vinnarna - där landar den reella resursökningen i primärvården på mellan 2 och 3 procent. Enligt Anna-Stina Nordmark-Nilsson, biträdande landstingsdirektör i Stockholms läns landsting, beror tillskottet på att den politiska ledningen har prioriterat primärvården i förhållande till andra områden.

Extrapengarna kommer främst att användas till att bygga upp nya närakuter och att öka tillgängligheten i befintliga verksamheter. Under 2005 införde Stockholms läns landsting också ett nytt ersättningssystem i primärvården med syfte att göra det attraktivare för vårdgivare att ta hand om fler patienter. Detta får fullt genomslag under 2006.

Besparingskraven ligger kvar  I Örebro, Värmland, Västernorrland och Norrbotten får primärvården i stället en reell minskning av sina resurser, med mellan 1 och 2 procent. I Landstinget Västernorrland är det gamla besparingskrav som fortfarande hänger kvar. I Norrbotten pekar landstinget på vissa verksamhetsförändringar, till exempel att kostnaden för AT-läkarnas arbete i primärvården ska betalas av en annan division från och med i år.

Landstinget Kronoberg är ett av de landsting där primärvårdens resurser förblir oförändrade i år jämfört med 2005. Men enligt Kjell Grahn, närsjukvårdsdirektör, bör primärvården ses med några års perspektiv.

- Under perioden 2001 till 2004 fick vi pengar från nationella handlingsplanen. Vi var noggranna med att pengarna verkligen skulle gå till primärvård och psykiatri, det gjorde att vi drog på oss en större kostnadskostym. Den totala ekonomiska situationen medger inga ytterligare satsningar, säger han.

Under åren 2001-2004 fick landstingen inom ramen för den nationella handlingsplanen 9 miljarder kronor som skulle gå till en utbyggd primärvård. Isomras konstaterade Socialstyrelsen att landstingen inte har lyckats med att förverkliga målen i handlingsplanen. Andelen invånare med en fast läkarkontakt har inte stigit och väntetiden till läkare på vårdcentral är den samma som tidigare. Antalet allmänläkare har ökat men det är en bra bit kvar till målet om 6 000 läkare år 2008.

Staten skjuter till mer pengar  Enligt en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting ska landstingen även i fortsättningen få 2,8 miljarder per år från staten för att stärka primärvården. Numera ingår pengarna dock i det generella statsbidraget.  Trots att landstingen inte har nått upp till ambitionerna i handlingsplanen är Roger Molin, biträdande avdelningschef på avdelningen för vård och omsorg vid Sveriges Kommuner och Landsting, inte oroad över att resurserna i primärvården ligger kvar på ungefär samma nivå som i fjol.

- Pengarna är inte alltid den absolut viktigaste frågan. Man kan ju hitta nya arbetssätt och funktioner som inte kräver mer resurser men ger en bättre verksamhet, säger han.

Ämnen i artikeln:

Primärvård

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev