Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Få vårdcentraler har öppna prioriteringar

Publicerad: 3 maj 2006, 14:26

Personalen inom primärvården vill ha mer öppna prioriteringar. Men fortfarande är det få vårdcentraler som har egna riktlinjer, enligt en ny undersökning.


Inom de flesta landsting och regioner pågår i dag arbeten med att ta fram medicinska prioriteringar, där olika diagnoser och sjukdomstillstånd rangordnas öppet. Men ute på vårdcentralerna är det fortfarande ovanligt med prioriteringslistor.

En av anledningarna är att personalen tycker att det är svårt att rangordna patienterna i primärvården, enligt en ännu opublicerad studie som gjorts vid institutionen för hälsa och samhälle vid Linköpings universitet.

- Studien visar att prioriteringarna i primärvården görs väldigt ostrukturerat. Det saknas riktlinjer och personalen efterlyser mer stöd från politikerna, säger Eva Arvidsson, distriktsläkare i Kalmar och en av rapportförfattarna.

Undersökningen bygger på 62 intervjuer med läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster vid 17 slumpmässigt utvalda vårdcentraler i södra och mellersta Sverige. Resultatet visar att dolda prioriteringar görs hela tiden.

Bristen på resurser inom primärvården, framför allt i form av personal, gör att man ransonerar i verksamheten genom att till exempel låta det gå längre mellan återbesöken, använda billigare läkemedel, korta behandlingstiden, eller välja bort åtgärder som hälsokontroller. Vissa berättar också att de gör en medveten prioritering bland patienterna, till exempel kroniker, för att förhindra en ökad efterfrågan i ett senare skede.

Få har nedskrivna riktlinjer  Samtidigt är det bara ett fåtal som uppger att vårdcentralen har nedskrivna riktlinjer för prioriteringar. Kunskaperna om de tre av riksdagen beslutade etiska principerna för prioriteringar - människovärdesprincipen, behovsprincipen och solidaritetsprincipen - är också begränsade.

Hälften av de intervjuade beskriver prioriteringar som något som är svårt att göra, bland annat för att det krockar med vårdgarantin som säger att alla patienter inom primärvården ska få tid inom en vecka oavsett vad de söker för.   Majoriteten säger ändå att de vill ha mer öppna prioriteringar.   - Många upplever de olika kraven från patienter, politiker och sjukvården som problematiska. Prioriteringslistor är ett sätt att skapa ett gemensamt språk, säger Per Carlsson, professor vid institutionen för hälsa- och samhälle vid Linköpings universitet.

Öppna prioriteringar sedan 1998  Kjell Sundin, distriktsläkare vid Vårdcentralen Sundet i Härnösand, håller med. Där har man arbetat med öppna prioriteringar sedan 1998.

- Det bästa är att vi har fått bättre arbetsro eftersom det finns en gemensam uppfattning om vad som ska prioriteras. Innan var det ganska oroligt - alla gjorde prioriteringar utifrån sin verksamhet, säger Kjell Sundin.

Vårdcentralen har olika prioriteringslistor för olika yrkesgrupper. För läkarna är det högst prioriterade att göra en första bedömning av alla patienter.

Nästa prioriteringsgrupp är palliativ vård och patienterna i särskilt boende, följt av patienter med kroniska sjukdomar som till exempel diabetes eller hjärtsvikt. Barnavård, mödravård och rehabilitering finns i prioriteringsgrupp fyra, och därefter kommer patienter som redan har blivit bedömda men har mindre svåra sjukdomar. Lägst prioriterat är utredningar för olika former av intyg.

Per Carlsson ser inga principiella hinder för att primärvården i framtiden prioriterar mer utifrån diagnoser snarare än åtgärder.

- Det finns en föreställning att det skulle vara svårare att rangordna patienterna inom primärvården. Men när vi lät de intervjuade rangordna tio olika patientfall gjorde flertalet en ganska likartad prioritering, säger han.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev