Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Fast kontakt minskar behov av akutvård för dementa

Publicerad: 12 oktober 2005, 07:32

Genom att satsa på vårdcentraler som utreder och tar hand om patienter med tidig demens skulle landstingen kunna spara nästan en halv miljard kronor. Det visar en studie som bygger på resultat från ett vårdprogram i Kalmar.


För sex år sedan skapade sex vårdcentraler i Kalmar en ny modell för omhändertagandet av patienter med tidig demens. En distriktssköterska vid varje vårdcentral är specialutbildad för att ansvara för vårdcentralens demenssjuka patienter. Det är läkaren som ställer diagnosen - men demenssjuksköterskorna sköter demensutredningarna på remiss från distriktsläkaren eller från andra distriktssköterskor. I vårdprogrammet ingår dessutom anhörigstöd och vårdplanering i samarbete med handläggare från kommunen.

Fler får diagnos i tidigt skede  Målet med satsningen var att stärka primärvårdens möjligheter att upptäcka, utreda och behandla patienter med demens. Men nu visar en uppföljande studie att vårdprogrammet också har givit stora effekter på sjukhusvården.

- Primärvårdens arbete med demens har gjort att besöken på akuten har minskat markant. Ändå gör inte demenspatienterna fler besök än tidigare på vårdcentralerna, säger Erik Jedenius, doktorand vid institutionen Neurotec vid Karolinska institutet i Solna.

Erik Jedenius har studerat antalet besök av demenspatienter över 70 år på akuten vid Länssjukhuset i Kalmar. Resultatet visar att antalet besök från demenspatienter i Kalmars kommun minskade med 15 procent mellan 2000 och 2003.

I de fem omgivande referenskommunerna noterades ingen minskning av antalet besök på akuten under samma period.   Översatt i pengar innebär minskningen i antalet akutbesök en besparing på 3 miljoner kronor per år.

- Om man skulle få samma effekt i hela landet skulle det innebära en besparing på 450 miljoner kronor per år, säger Erik Jedenius.

Demenssatsningen vid vårdcentralerna i Kalmar har fått gott betyg av läkare, distriktssköterskor och patienter. Framför allt pekar man på att patienterna kan få en tidig diagnos vilket underlättar den fortsatta behandlingen.

- Patienter med minnesstörningar kan vara väldigt tidskrävande och därför väljer många distriktsläkare att skicka dem vidare till en specialistklinik för utredning. Men eftersom vi får ett så stort stöd av demenssjuksköterskorna hinner vi utreda patienterna själva. Det gör att fler får rätt diagnos i ett tidigt skede, säger Ingela Carstenback, distriktsläkare vid Smedby vårdcentral.

Patienterna inte lika oroliga  2002 beslutade politikerna i Landstinget i Kalmar län att programmet skulle byggas ut och omfatta hela landstinget. I dag har varje vårdcentral tillgång till en demensansvarig distriktssjuksköterska. Det finns sammanlagt 21 demenssjuksköterskor i landstinget.

Inga extra pengar har avsatts för satsningen. I stället handlar det om en omfördelning av arbetsuppgifter på vårdcentralerna.

- Det här är patienter som fanns på vårdcentralen tidigare också. Men nu kan vi jobba mer systematiskt och koncentrerat. Patienterna får en diagnos och om de vet att de alltid kan ta kontakt med mig är de inte lika oroliga, säger Marianne Jakobsson, demensansvarig distriktssköterska vid Smedby vårdcentral.

Tror att fler skulle tjäna på modell  Under de senaste åren har många vårdcentraler i landet fått egna diabetes- och astmasjuksköterskor - men fortfarande är det ovanligt med egna demenssjuksköterskor. Men både Ingela Carstenback och Marianne Jakobsson tror att fler vårdcentraler skulle tjäna på att ha en liknande modell som Kalmar.

- Om patienterna känner sig lugna och trygga slipper de göra onödiga läkarbesök på grund av diffusa symtom. Sedan gör ju samarbetet med kommunen och kontakten med de anhöriga att alla är väl förberedda när patientens tillstånd försämras, säger Marianne Jakobsson.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev