Nyheter
Fem sätt att hantera hotfulla situationer
Publicerad: 22 november 2019, 13:27
Stefan Sandström, psykolog och författare, under en föreläsning i Katrineholm i mitten av november 2019.
Foto: Jeppe Gustafsson/Bildbyrån
Ordningsvakter, låsta avdelningar och förstärkt kameraövervakning. Hat, hot och våld. Det är vardag för stora delar av vårdpersonalen inom den svenska sjukvården. Konsulten Stefan Sandström berättar om fem möjliga strategier vid olika typer av konflikter.
Sjukhusen anlitar ofta konsulter för att hjälpa personalen att hantera hotfulla situationer.
– Det är väldigt vanligt, säger psykologen Stefan Sandström.
Han har över 30 års erfarenhet av att utbilda personal om hot och våld i arbetslivet och har skrivit boken Hot och våld i vård, omsorg och socialt arbete, där läsaren får vägledning och praktiska verktyg för hur man kan förebygga och hantera situationer där hot och våld riktas mot personal.
– Arbetsgivare är skyldiga enligt arbetsmiljölagstiftningen att i största möjliga mån säkerställa att personal inte utsätts för hot och våld. Tyvärr efterlevs det inte på alla ställen, säger Stefan Sandström.
Han blir frekvent anlitad av vårdgivare som behöver hjälp med att öka kunskapen hos de anställda om att hantera hotfulla situationer.
Risken att möta våld och hot om våld beror dels på vilken form av vård man arbetar med, dels på var sjukhuset befinners sig geografiskt, enligt Stefan Sandström. I delar av Sverige upplever vårdpersonal att de utsätts för mer hot och våld än tidigare.
Samtidigt skärps säkerheten på många av landets akutmottagningar. Bland annat har Sahlgrenska universitetssjukhuset, där hot och våld blivit ett större problem, förstärkt sin kameraövervakning.
I dag patrullerar vakter dygnet runt på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, med tät närvaro på den numera låsta akutmottagningen. Akutvårdpersonal är bland dem som oftast drabbas av hotfulla eller våldsamma situationer, enligt Stefan Sandström.
Andra yrkeskategorier som är utsatta är personal inom geropsykiatri och på psykiatriska intensivvårdsavdelningar. Men även på akutmottagningar, inom rättspsykiatrin och i ambulanssjukvården råkar anställda ut för övergrepp – till och med inom plastikkirurgin.
– Där är det många som har starka åsikter om hur saker och ting ska göras, säger Stefan Sandström.
– Akutpersonal tar ofta emot människor som är kraftigt berusade och vi vet att alkohol och våld är nära sammanlänkat. Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet är 85 procent av allt våld alkoholrelaterat.
Det är inte alltid lätt att veta hur man ska hantera olika situationer och därför har Stefan Sandström utformat fem hållpunkter att utgå ifrån när man ska identifiera och hantera en konflikt
– 95 till 97 procent av allt våld föregås på något sätt av en konflikt. Så det handlar om att lugna ner situationen och då behöver man förstå vad som driver den. Det finns fem mönster av tankar och känslor driver upp en konflikt.
För att på ett bra sätt kunna hantera konflikten är det viktigt för vårdpersonalen att korrekt identifiera vilket mönster som finns i den aktuella situationen.
Hur ser man skillnad på de här mönstren om man inte har en utbildning?
– Du har någon gång träffat en mobbare i ditt liv, så du känner redan till de här typerna. Det handlar egentligen bara om att använda sig av de verktyg man redan har från tidigare erfarenhet, säger Stefan Sandström.
Hur vet man var gränsen går mellan en hanterbar situation och när det är dags att kalla in polisen?
– Polisen ska generellt kallas in när lagen överskrids. När det har gått så långt att det exempelvis handlar om systematiska trakasserier är det ju olagligt, så då ska man kontakta polisen. Men även vid hot och våld.
Så känner du igen de vanliga konfliktmönstren
För att kunna lugna ner en hotande konflikt är det enligt Stefan Sandström viktigt att arbeta med lågaffektiva strategier.
1. Paranoiskt konfliktmönster (mobboffret). Uppstår när individen blir aggressiv för att dölja sin rädsla och inte hamna i underläge. Att besvara aggressiviteten med aggressivitet leder till upptrappning av konflikten. I stället bör motparten försöka lugna individen och skapa trygghet.
2. Sadistiskt konfliktmönster (mobbaren). Uppstår hos individer som söker makt och kontroll, som lider av djup känsla av vanmakt och försöker visa sin styrka för att få ett övertag i konflikten. Denna typ av konflikt bör hanteras med auktoritet där personalen själv måste hävda sig och visa styrka genom att inte ge med sig och sätta tydliga gränser.
3. Narcissistiskt konfliktmönster finns hos personer som egentligen har väldigt lågt självförtroende och försöker dölja det med påklistrat självförtroende. De är känsliga för kränkningar och kan bli extremt aggressiva. En konflikt leder ofta till en tävling om vem som är bäst. För att avvärja en konflikt bör personalen vara respektfull och korrekt i sitt bemötande.
4. Rättshaveristiskt konfliktmönster. När individen samlar på sig oförrätter tills dess att bägaren rinner över. Att hantera en sådan konflikt kräver stort tålamod hos personalen. Genom att vara vänlig, respektfull och tillmötesgående i sitt bemötande kan man avvärja konflikten. Man bör inte bagatellisera personens upplevelse av felbehandling.
5 . Instrumentellt konfliktmönster: När individen brukar hot eller våld för att få sin vilja igenom, ofta i kriminella kretsar. Detta gäller framför allt när individen vill få tillgång till något till exempel mediciner. Det är bättre att vara tillmötesgående om man befinner sig i underläge och efteråt vidta åtgärder eftersom konflikten kan upptrappas av att moralisera eller visa civilkurage.
ANNIE SÄÄF