Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Fikande svenska män i riskzonen för skadliga nivåer på blodets farliga fetter

Publicerad: 25 januari 2006, 10:53

Nästan var fjärde person i en kartläggning i Västra Götalandsregionen åt enligt "kafémönstret" med bland annat mycket fikabröd. Studien visar att det går att urskilja specifika ätmönster direkt relaterade till olika riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.


Dietist Christina Berg vid institutionen för hushållsvetenskap vid Göteborgs universitet har analyserat livsmedelsmönster hos människor i Västra Götalandsregionen. Totalt ingick 3 075 män och kvinnor mellan 25 och 74 år i studien. Utifrån 93 olika livsmedel har de fått uppge hur ofta och vad de äter till vardags.

När Christina Berg analyserade sina data hittade hon typiska ätstilar som hon delade in i fem olika kluster eller ätmönster, som hon själv tog fram: hälsosamt, modernt, traditionellt, kafé och snabb energi, se faktarutan. Hon jämförde gruppen som åt hälsosamt med de övriga ätstilarna, med avseende på bland annat blodfetter, blodtryck, vikt och midje- och stussmått.

- Det är tydligt att det går att urskilja specifika ätmönster som har betydelse för olika hjärt-kärlsjukdomar, säger Christina Berg.

Den största andelen deltagare i studien, cirka 35 procent, hamnade i den moderna gruppen, näst störst var kafégruppen.

De som åt enligt snabbenergi-, kafé- och det traditionella mönstret hade ett signifikant högre kroppsmasseindex (BMI) och midje-höftkvot än det hälsosamma klustret. Exempelvis hade deltagarna i det hälsosamma klustret ett genomsnittligt BMI på 25,8, jämfört med 26,7 i gruppen med ett traditionellt ätmönster. Likaså var nivåerna av triglycerider, HDL och blodtrycket fördelaktigare i det hälsosamma klustret.

- När det gäller LDL-kolesterol ser vi att nivåerna av det farliga kolesterolet är signifikant högre hos männen i kaféklustret. Med ett högt intag av smörgåsar, kakor och bullar är det lätt att intaget av mättat fett blir högt vilket kan vara en förklaring, säger Christina Berg.

Hon anser att genom ökad kunskap om hälsosamma respektive ohälsosamma ätstilar, går det lättare att utforma kostråd och identifiera riskgrupper, än enbart utifrån enskilda näringsämnen.

- Vi äter ju inte bara enskilda näringsämnen eller livsmedel utan kombinationer av mat, och det är ju hur vi vanligtvis kombinerar ihop och varierar maten som har betydelse för hälsan.

Eva Nordin

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev