Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Fler hjärtan föreslås få stöd av inopererad defibrillator

Publicerad: 25 oktober 2006, 12:27

Betydligt fler hjärtsjuka patienter än i dag bör få tillgång till implanterbara defibrillatorer och biventrikulära pacemakrar. Det var en slutsats vid en hearing den 20 oktober.


– Det har kommit så mycket ny forskning som pekar på att vissa patienter kan ha stor nytta av de här behandlingsmetoderna att vi känner att vi bör ändra på prioriteringslistan, sade Lars Wallentin, professor i hjärtsjukdomar och chef för Uppsala kliniska forskningscentrum.

Han är även ordförande för en grupp som tar fram fakta inför prioriteringar i de nya nationella riktlinjerna för hjärtsjukvården. De beräknas vara klara i mitten eller slutet av 2007.

Men redan i fredags, den 20 oktober, träffades representanter för bland annat Socialstyrelsen, hjärtsjukvården och Statens beredning för medicinsk utvärdering,  SBU  , för att diskutera vilka hjärtpatienter som bör få tillgång till biventrikulär pacing,  CRT  , och implanterbar defibrillator,  ICD  .

I dag ligger Sverige långt efter övriga Västeuropa när det gäller dessa behandlingar, framför allt när det gäller  ICD.  Under förra året sattes 51 nya defibrillatorer in per miljon invånare. I Danmark var motsvarande siffra 105 och i Tyskland 184. Uppfattningen på mötet var också att Sverige ligger för lågt.

Men exakt vilka patienter som ska få behandlingen återstår att se. Ett problem med behandlingen är de stora kostnaderna. Om 2 000 patienter per år skulle få  ICD  , skulle det innebära 1,3 miljarder kronor i rena sjukvårdskostnader. Och om dessutom lika många hjärtsviktspatienter skulle behandlas med  CRT  skulle det kosta ytterligare 84 miljoner kronor.

Å andra sidan skulle det innebära 1 500 respektive 440 vunna kvalitetsjusterade levnadsår, enligt beräkningar gjorda av hälsoekonomen Lars-Åke Levin vid Linköpings universitet.

Omprioriteringar kan krävas

Ett brett införande av de nya apparaterna medför organisatoriska problem, konstaterade professor Lars Grip, verksamhetschef inom kardiologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset/Sahlgrenska i Göteborg.

– Eftersom både  ICD  och  CRT  kräver en hel del kompetens, tyder det mesta på att det bästa är om några få centrum i varje sjukvårdsregion ansvarar för den här behandlingen. Påfrestningarna på dessa centrum kommer att innebära behov både av omtänkande och omprioriteringar, sade Lars Grip, som även är ordförande för den prioriteringsgrupp som ska föreslå var nivån på prioriteringar i de nationella riktlinjerna ska ligga.

Men liksom andra mötesdeltagare tyckte han att det fanns skäl till stora ansträngningar för att ge fler patienter tillgång till  ICD  och  CRT  .

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev