Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Flera landsting har dålig koll på resistenta tarmbakterier

Publicerad: 7 Februari 2007, 14:25

Antalet hittade fall av ESBL-smitta på svenska sjukhus har ökat kraftigt på bara ett år. Dessutom saknar flera landsting riktlinjer för att hantera problemen.


Det omskrivna problemet med meticillinresistenta gula stafylokocker,  MRSA  , får allt större konkurrens av en annan grupp motståndskraftiga bakterier,  ESBL  , tarmbakterier som har lärt sig bryta ner antibiotika.

Från och med den 1 februari är smittan anmälningspliktig enligt smittskyddsförordningen, men en enkät som Socialstyrelsen skickat ut till smittskyddsläkare och hygienläkare i landstingen visar på skillnader i hanteringen av problemet.

Fem landsting saknar helt riktlinjer för handläggning av patienter med  ESBL  , medan de flesta landsting har riktlinjer i slutenvården men inte öppenvården.

– Självklart är det viktigt att samla kunskap och att handläggningen ska vara så lika som möjligt runtom i landet, annars finns risk för ökad smittspridning och fler problem, säger Inger Riesenfeld-Örn, sakkunnig läkare på Socialstyrelsen.

Bekymret med  ESBL  -smittan är att den utgörs av vanliga tarmbakterier, till exempel E coli och klebsiella, som lärt sig att stå emot antibiotika, och att behandlingsalternativen för vissa patienter börjar tryta. Patienter kan vara bärare utan att själva få symtom, men de som insjuknar gör det ofta i urinvägsinfektioner. Blodförgiftning, sårinfektioner eller lunginflammation hos patienter med respiratorbehandling är andra möjliga konsekvenser.

Kraftig ökning av antalet fall
De 19 landsting som svarat på Socialstyrelsens enkät har tillsammans haft betydligt fler smittade patienter under 2006 än under 2005. Konkreta siffror redovisas inte från alla håll, men från de landsting som redovisar siffror handlar det sammantaget om en fördubbling av antalet fall.

Om det beror på att sjukvården letar mer efter smittan eller på att det verkligen är fler fall är inte lätt att svara på. Klart är att ökningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, från 93 fall år 2005 till 254 fall året efter, är det hittills största utbrottet på ett svenskt sjukhus.

Utbrottet lex Maria-anmäldes i oktober förra året, och har lett till åtgärder som hygienronder, uppstramning av de basala hygienrutinerna och ändrad antibiotikaförskrivning. Sjukhuset odlar också tarmsekret från patienter på drabbade avdelningar varje vecka.

Hygienöverläkare Ulrika Ransjö på Akademiska beskriver riskgrupperna som gamla, svårt sjuka patienter som har problem med att hantera avföring eller har sår som behöver läggas om. Många har fått flera eller upprepade behandlingar på sjukhuset.

– Vi befarar att detta bara är början på något som kommer att påverka hela Sverige. Åldersstrukturen gör att vi får fler och fler gamla som har svårt att klara sig själva, säger Ulrika Ransjö.

Trängsel en av flera riskfaktorer
Hon konstaterar att smittspridningen varit störst där patienterna inte haft egen dusch och toalett, och att problemen riskerar att förvärras på kommunala korttidsboenden där personalen inte har tillräcklig kompetens och lokalerna inte är rätt utformade.

På sjukhusen är överbeläggningar, underbemanning, trängsel och omflyttningar riskfaktorer.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev