Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Flest kuggas på Mittuniversitetet

Publicerad: 30 januari 2013, 10:24

Studenterna vid merparten av landets sjuksköterskeprogram skriver exakt samma slutprov – men hur många som kuggas skiljer sig avsevärt mellan lärosätena.


Den nationella kliniska slutexaminationen för sjuksköterskeexamen, NKSE, har nu funnits i över fem år. Den skriftliga delen ser exakt likadan ut över hela landet, skrivs exakt samtidigt och är utformad för att se om studenterna har vad som krävs för att bli en färdig sjuksköterska.

Men när Dagens Medicin vill ta del av resultaten blir svaret från Unn-Britt Johansson, docent vid Sophiahemmet högskola och ordförande i styrelsen för NKSE:

– De samverkande lärosätena har i dag enats om att inte särredovisa de olika lärosätenas resultat.

Skulle inte en sådan redovisning vara till hjälp för studenter som inte har bestämt var de ska utbilda sig?

– Det är något vi kan fundera på i framtiden; huruvida en sådan redovisning kan vara till fördel för studenten, säger hon.

De enda resultat som styrelsen för NKSE vill dela med sig av är det nationella snittet för provets bägge delar, som säger att ungefär 10 procent av studenterna kuggas i det skriftliga provet och omkring 3 procent i det praktiska.

När Dagens Medicin sedan frågar alla de anslutna lärosätena om deras respektive resultat blir svaret dock ett annat. Det finns ett facit även om några lärosäten först är lite motvilliga att lämna ifrån sig sin del av det.

Vid Högskolan Halmstad kuggades endast 2 procent av studenterna vid det första skriftliga provtillfället höstterminen 2012. Motsvarande siffra för Mittuniversitet i Sundsvall är 37 procent.

Inger Jansson är ansvarig för sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan Halmstad och gläds över lärosätets topplacering.

– Det var väl trevligt. Vi har varit näst bäst tidigare.

Betyder det här att ni har den bästa sjuksköterskeutbildningen i Sverige?

– Usch, vilken svår fråga. Jag tror att vi har en bra utbildning, vi jobbar mycket med patientfall, vi har mycket koppling till praktik och är ett av de lärosätena som har mest verksamhetsförlagd utbildning.

Ungefär 70 mil nordost om Halmstad ger Lisbeth Kristiansen, prefekt vid Mittuniversitetet i Sundsvall, ett ganska långt svar på varför nästan två av fem studenter på utbildningen kuggades i höstas.

– Fram till hösten 2010 tog vi in väldigt många studenter och det fick som konsekvens att vi hade bland de lägsta antagningspoängen, säger hon och tillägger att man dessutom accepterade att vara utbildningssamordnare för ytterligare en kull sjuksköterskor vårterminen 2011.

Lisbeth Kristiansen menar att det varit relativt sett lättare att komma in på Mittuniversitetet jämfört med andra lärosäten.

– Det är inte så mycket som skiljer utbildningarna åt. Men vi behöver fokusera mer på kvalitet och pedagogisk utvecklingsarbete, säger Lisbeth Kristiansen.

I Stockholm sitter sjuksköterskestudenten Matias Garzon i en kaksmulig soffa i hus 42 på Danderyds sjukhus. Tillsammans med 96 procent av sina kurskamrater på Sophiahemmet högskola klarade han höstens prov. Att det är svårt att få en överblick av hur det ser ut på de andra lärosätena i landet kommenterar han såhär:

– Det borde man kunna, det hade kunnat spela in i mitt val av lärosäte. En sådan jämförelse skulle bara vara positiv.

När styrelsen för NKSE ska kommentera de stora skillnaderna mellan lärosätena understryker Unn-Britt Johansson att syftet med NKSE inte har varit att ta fram ett mått på utbildningskvalitet. På frågan om styrelsen ser skillnaderna som ett problem svarar hon:

– Det är av betydelse att se på resultat över tiden för att ha en bild om detta är ett kvarvarande resultat.

Jens Krey

Reporter

jens.krey@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev