Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag15.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Flimmerriktlinjer får ris och ros

Publicerad: 31 Augusti 2016, 09:42

Professor Carina Blomström Lundqvist lyfter fram höjdpunkter från årets ESC.

En dansk studie om implanterbara defibrillatorer och publiceringen av de nya europeiska förmaksflimmerriktlinjerna. Det är två höjdpunkter som professor Carina Blomström Lundqvist tar med sig hem från kongressen på arytmifältet.


Ämnen i artikeln:

ESC

I studien Danish visade danska forskare att implanterbar defibrillator, ICD, inte förlängde livet hos patienter med icke ischemisk hjärtsvikt. Studien är en av de mest uppmärksammade på kongressen, men i likhet med många andra experter anser inte Carina Blomström Lundqvist att man ska sluta ge ICD till den aktuella patientgruppen.

– En subgruppsanalys av yngre patienter, under 68 år i detta fall, pekade på att det där fanns en överlevnadsfördel hos dem som lottats till ICD. Så det gäller att välja dem med en förväntad längre livslängd som kandidater till ICD, säger hon.

Carina Blomström Lundqvist ger beröm till de danska forskarna som lyckats ro i land studien och besvarat en viktig frågeställning.

– I Sverige hade vi haft större svårigheter att genomföra studien eftersom implantationerna är utspridda på så många sjukhus. I Danmark har man centraliserat verksamheten till de stora sjukhusen och det underlättar forskning i det här fallet, säger hon.

När det gäller de nya riktlinjerna för förmaksflimmer ger Carina Blomström Lundqvist både ris och ros. Hon tycker att det är särskilt bra att de mer lyfter fram modifierbara riskfaktorer som är kopplat till sämre prognos.

– Det kan handla om till exempel övervikt eller sömnapné. Får man bättre kontroll på sådana faktorer ökar chanserna att förmakflimret inte återkommer.

Hon ger också tummen upp för att riktlinjerna ger prioritet till så kallad oppurtunistisk screening, alltså att patienter själva eller sjukvårdspersonal försöker fånga eventuell oregelbunden hjärtrytm genom att känna på pulsen i handleden, vilket i sin tur skall bekräftas med EKG-kontroll.

– Det finns ett mörkertal av dolt förmaksflimmer där patienterna inte får blodförtunnande behandling. Sådan här screening är någonting man borde göra mer på alla nivåer i sjukvården, exempelvis kan öppenvården och apotek dela ut information om pulstagning till patienter som kontrollerar sitt blodtryck eller hämtar ut recept för hjärtsvikt – det vill säga de som har riskfaktorer för stroke, säger Carina Blomström Lundqvist.

Hon är mer kritisk till att riktlinjerna i hennes tycke nu ger ett för otydligt budskap om den poängnivå som ska föranleda behandling med antikoagulantia hos kvinnor då det höjts från 2 till 3 poäng medan den för män ligger kvar på 2 poäng.

– Här finns en dubbeltydighet i beskrivningen av CHA2DS2-VASC, riskskattningsverktyget för stroke, vilket gör att kvinnor nog kan riskera att underbehandlas, säger Carina Blomström Lundqvist.

Hon önskar också att riktlinjerna kunde ge ännu högre prioritet till byte till noak hos patienter som inte uppnår behandlingsmålet på warfarin.

Slutligen lyfter Carina Blomström Lundqvist fram en stor europeisk registerstudie på patienter där man av olika orsaker varit tvungna att plocka bort elektroden från implanterade pacemakrar eller defibrillatorer.

– Det visar sig att komplikationsrisken i det akuta skedet är låg, om än lite högre på mindre sjukhus som gör färre ingrepp. Nu väntar vi på data från en ettårsuppföljning av samma studie, säger hon.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

ESC

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev