Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag18.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Fokus på sköra äldre ger bättre akutflöden

Publicerad: 22 februari 2019, 14:00

Louise Wetteus är sjuksköterska och omsorgskoordinator på akuten vid Mölndals sjukhus, där man har kommit längst med det nya arbetssättet som etablerades 2013.

Tre akutmottagningar vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har sedan i höstas extra fokus på sköra äldre. Genom ett mer strukturerat arbetssätt med äldre patienter skapas ett bättre flöde på akutmottagningarna.


Ämnen i artikeln:

AkutsjukvårdSahlgrenska universitetssjukhuset

Arbetet kring patientgruppen sköra äldre över 75 år har pågått i flera år på SU:s akutmottagningar på Sahlgrenska sjukhuset, Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus.

– Men arbetet har tidigare skett under mer begränsade former och har därför inte fått så stort genomslag som under det senaste halvåret, säger Anna-Clara Collén, överläkare och sektionschef på stroke-enheten på Östra sjukhuset och process­ledare för införandet av det nya arbetssättet.

Sahlgrenska hör till de sämsta i landet vad gäller väntetider på akuten enligt Socialstyrelsens senaste statistik från 2017.

– Ledtiderna på akutmottagningarna har blivit generellt bättre under 2018, beroende på en mängd åtgärder och inte bara på vår satsning på sköra äldre. Satsningen har inte så mycket med ledtider på akuten i sig att göra. Snarare handlar det om en utsatt grupp med andra behov än just medicinsk risk, säger Tobias Carlson, chef för Akututvecklingscentrum, på Sahlgrenska.

Kort förklarat består satsningen av: screening för skörhet av patienter över 75 år, omsorgskoordinatorer på akuterna och mobila team med läkare och sjuksköterskor som gör hembesök.

Vid screening svarar patienterna på fyra enkla frågor: Om de har känt allmän trötthet de senaste tre månaderna, om de blir slut av en kort promenad på 15–20 minuter, om de behöver hjälp att göra sina inköp och om de ramlar ofta eller tror att de ska ramla.

Vid minst två ja-svar, eller om patienten kommer från äldreboende, bedöms de som sköra äldre. Därmed prioriteras patienten upp till minst gul i akutens prioriteringssystem, och ska få träffa en läkare inom två timmar.

– Sköra äldre ska på akuten erbjudas vätska, näringsdryck, mat och brits med tjock madrass. De har också behov av tätare tillsyn, och kanske hjälp med toalettbesök, säger Louise Wetteus, sjuksköterska och omsorgskoordinator på akuten vid Mölndals sjukhus, där arbetssättet etablerades 2013.

Genom att på ett tidigt stadium identifiera sköra äldre kan akutmottagningen motverka att patienterna blir mångbesökare, det vill säga att de söker sjukhusvård många gånger, enligt Louise Wetteus.

– Vi kan också fånga upp problem, som oro och ångest, för att kunna stötta patienten genom att koppla in primärvård och kommunen. Då kan icke-sjuka skickas hem direkt i stället för att läggas in, säger Louise Wetteus.

Sättet att arbeta med sköra äldre började att införas brett på akutmottagningarna först hösten 2018. Därför är det ännu för tidigt att säga vilket resultat det har gett, enligt Anna-Clara Collén.

– Arbetssättet ska också införas på alla vårdavdelningar inom sjukhuset, det vill säga i hela vårdkedjan. Förhoppningen är att vi framöver ska se en generell förbättring vad gäller omhändertagandet av patientgruppen både på akuten och vårdavdelningarna, säger hon.

Akututvecklingscentrum tittar just nu på hur man ska kunna mäta resultatet.

BOEL HALLDÉN 08-409 320 40 REDAKTIONEN@DAGENSMEDICIN.SE

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev