Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag28.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

För mycket tro och för lite vetenskap när sjukgymnaster bedömer orsaker till kronisk värk

Publicerad: 25 Oktober 2002, 09:07

Sjukgymnaster i primärvården har en mängd olika uppfattningar om vad som orsakar kronisk värk i nacke och rygg. Inte alla är vetenskapligt väl underbyggda, att döma av en studie av sjukgymnasten och forskaren Thomas Overmeer i Örebro.


I maj år 2000 publicerade Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, en stor rapport om behandling av värk i nacke och rygg. SBU betonar de psykosociala riskfaktorernas betydelse. Rapporten konstaterar att det finns åtta sådana faktorer som i kontrollerade studier visat sig öka risken för kronisk värk, som stress, dålig arbetstillfredsställelse eller ångest.   Men när sjukgymnasten och forskaren Thomas Overmeer i en ännu opublicerad undersökning frågade över 100 sjukgymnaster i Örebro län vilka riskfaktorer de anser vara betydelsefulla för utvecklingen av kronisk värk, angavs hela 17 stycken.   - Sjukgymnasterna prickade in de åtta "korrekta" riskfaktorerna. Men att de totalt anger mer än dubbelt så många som SBU-rapporten är överraskande, säger Thomas Overmeer, verksam vid yrkes- och miljömedicinska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro.    I våras, två år efter SBU-rapporten, skickade han ut enkäter till alla 117 sjukgymnaster i Örebro län som arbetade i primärvården eller var privatpraktiserande. 102 stycken svarade.  Flera av de faktorer som dessa sjukgymnaster ansåg vara viktiga orsaker till patienternas besvär var individuella faktorer, som styrka i muskulaturen och fysisk kondition. Men enligt SBU-rapporten finns inte tillräckligt starka belägg som säger att dessa faktorer har betydelse för uppkomsten av kronisk värk.  Thomas Overmeer understryker dock att det inte är "fel" att ange faktorer som enligt SBU-rapporten inte är klarlagda riskfaktorer. Den enskilda sjukgymnasten kan utifrån sin egen erfarenhet ha dragit slutsatser om vilka faktorer som är betydelsefulla för en enskild patient.   - Det är viktigt att skilja mellan de faktorer som det inte finns bevis för att de är riskfaktorer och de faktorer som det finns bevis för att de inte är riskfaktorer, säger Thomas Overmeer.  Han anser att skillnaden i uppfattning hos sjukgymnasterna och vad som konstaterats i SBU-rapporten pekar på att det finns ett "vakuum" mellan dem som sammanställer evidensbaserad kunskap och dem som ska använda den.  Men Karin Harms-Ringdahl, professor i sjukgymnastik vid Karolinska institutet i Solna och en av SBU-rapportens huvudförfattare, är tveksam.  - I de kontrollerade studierna som refereras i SBU-rapporten kopplas inte egentligen de psykosociala faktorerna till uppkomsten av kronisk värk utan till att vara sjukskriven på grund av kronisk värk. Därför tror jag att dessa faktorer slår igenom, eftersom de är kopplade till dålig arbetsmiljö, vilket i sin tur bidrar till att värken leder till sjukskrivning, säger hon.   Men hon konstaterar att det för den skull inte är uteslutet att det finns andra riskfaktorer som leder till långvariga besvär, men som man inte har kunnat undersöka med tillräcklig precision.

Carl-Magnus Hake

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev