Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Föräldralediga har dåligt skydd trots tuffare lag

Publicerad: 6 februari 2008, 08:46

Män och kvinnor som är föräldralediga har ett starkt rättsligt skydd – på papperet. I verkligheten är det annorlunda, anser juristen Jenny Julén Votinius.


En sjuksköterska kom tillbaka från sin föräldraledighet och upptäckte att alla kollegor fått högre löne­påslag än hon, med undantag från en annan person som också hade varit föräldraledig.
Medan de andra sjuksköterskorna på avdelningen fick 800-900 kronor i löneökning, hade hon själv fått 550.

”Jag är helt säker på att om jag inte hade varit hemma med min son hade jag fått samma lön som samtliga”, skriver sjuksköterskan i sin anmälan till jämställdhetsombudsmannen, Jämo, som tog upp ärendet.

Parterna träffade i förra veckan en överenskommelse som innebär att sjuksköterskan dels får ersättning för den kränkning hon utsatts för, dels får lönen justerad så att den motsvarar löneökningen som hennes kollegor fått. Arbetsgivaren anser trots detta inte att något brott mot föräldraledighetslagen har gjorts.

I princip gäller att lönen ska inte i första hand jämföras med kollegornas, utan med ett antagande om vilken löneutveckling personen skulle ha om han eller hon inte var föräldraledig, enligt Caroline Wieslander-Blücher, jurist hos Jämo. Arbetsgivaren kan alltså inte hänvisa till att det inte går att bedöma den individuella prestationen när man inte är på arbetsplatsen, förklarar hon.

– Har man haft en bra löne­utveckling under ett antal år så ska man hålla takten, det ska inte kosta att vara föräldraledig.

Sedan den 1 juli 2006 ingår förbudet för arbetsgivare att missgynna anställda i samband med föräldra­ledighet i föräldra­ledighetslagen.

Om lagskärpningen ger något egentligt skydd är ännu för tidigt att säga, menar Caroline Wieslander-Blücher.

– Skyddslagstiftningen ser väldigt stark ut på papperet, men det återstår att se hur det blir i verkligheten. Det finns inga avgöranden från Arbetsdomstolen än. Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet är väldigt stark i Sverige, liksom normen att arbets­tagaren är en heltidsarbetande man.

En som tittat närmare på det rättsliga skyddet för föräldralediga är juristen Jenny Julén Votinius, som nyligen lade fram en avhandling om lagstiftningen på området vid Lunds universitet.
Hon menar att skyddet egentligen inte är särskilt starkt.

– Lagen blir mer verkningslös än man skulle kunna tro.

Förarbetena till föräldra­ledighetslagen slår också fast att föräldra­lediga inte ska hamna i ett bättre läge än andra arbetstagare.

– Allting som en arbets­givare kan göra mot en arbetstagare i allmänhet kan man också göra mot den som är föräldraledig, till exempel säga upp eller omplacera personen, säger Jenny Julén Votinius.

– Det får bara inte ha samband med föräldraledigheten. Det gör att en ganska tung bevisbörda hamnar på arbetstagarsidan.

Föräldraledighetslagens paragraf om förbud mot missgynnande behandling av föräldralediga ger också möjlighet till undantag. Där står det att förbudet inte gäller ”om olika villkor eller olika behandling är en nödvändig följd av ledigheten”.

När det gäller lön är möjligheterna att göra undantag dock relativt små, menar Jenny Julén Votinius.
Men när det gäller vidareutbildning, omplacering och uppsägning ger arbetsrätten i allmänhet och undantaget i paragrafen om missgynnande i synnerhet möjligheter för arbetsgivaren att missgynna föräldrar utan att bryta mot lagen.

– Arbetsgivaren kan ofta tillskapa situationer där reglerna inte är tillämpliga.

Ett exempel är att det är förbjudet att neka en person anställning för att han eller hon är eller ska vara föräldraledig, om det inte handlar om en tidsbegränsad anställning och personen i fråga kommer att vara frånvarande under stora delar av den aktuella perioden. Då kan arbets­givaren välja att börja en anställning med en tidsbegränsad del.

Ett annat exempel: Om en person ska sägas upp på grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren först ha undersökt möjligheterna till omplacering. Det är då arbetsgivaren som bedömer vilka kvalifikationer som krävs för att komma i fråga för en aktuell tjänst.

– Och kvalifikationskraven kan arbetsgivaren ändra när som helst, säger Jenny Julén Votinius.
Jämo har nyligen stämt Stockholms läns landsting i ett fall som gäller en gravid sjukgymnast som nekades att gå en kurs eftersom hon snart skulle vara föräldraledig.

Sara Kullgren, arbetsrättsjurist hos Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, företräder landstinget.

– Jag kommer att göra gällande att det faktum att hon inte fick gå kursen nu inte beror på graviditeten och att avslaget är en nödvändig följd av ledigheten. När man som arbetsgivare betalar en utbildning och godkänner frånvaro under utbildningstiden vill man ju också ha något tillbaka, arbetstagaren måste kunna praktisera de nya kunskaperna på jobbet.

Hos SKL har man inte märkt av någon ökning av tvister efter skärpningen av föräldraledighetslagen.

– Jag är lite förvånad att regeln inte fått större genomslag. Vi har inte haft någon central tvist ännu som gäller lönemässigt missgynnande, säger Sara Kullgren.

Men på sikt kan lagskärpningen komma att öka antalet tvister kring bland annat lön för personer som varit föräldralediga, tror hon.

För att stärka föräldraledigas rättigheter ytterligare räcker det inte med att införa några enstaka nya regler, tror Jenny Julén Votinius.

– Arbetstagare har vissa basbehov som är erkända i arbetsrätten – man måste sova och äta, har rätt att inte jobba i en farlig miljö och att få ut sin lön i slutet av månaden. Kanske ska man betrakta föräldraskap på samma sätt, i stället för att småbarnsföräldrar blir ett undantag som skapar problem.
Hon efterlyser också en ärlig diskussion kring hur viktigt det är att föräldralediga inte missgynnas.

– Är det viktigt att småbarns­föräldrar har ett skydd eller är det viktigare att arbetsgivare har ett skydd mot de problem och kostnader som föräldraskap medför? Det är bättre att lyfta frågan än att säga att vi har en jättebra lag, som sedan inte ger något egentligt skydd.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev