Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Förbättrat ekonomiskt resultat för Sahlgrenska

Publicerad: 5 Februari 2020, 11:58

Foto: Daniel Stiller / Bildbyrån

Sahlgrenska universitetssjukhusets årsredovisning för 2019 visar på ett bättre ekonomisk resultat än väntat.


– Det har vi lyckats med utan att svetsa igen dörren. Siffrorna visar samtidigt att vi har behandlat fler patienter än tidigare år, säger Henrik Ripa (M), styrelseordförande för Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Prognosen för 2019 pekade på underskott på 120 miljoner kronor. Nu visar årsredovisningen en budgetavvikelse på minus 0,4 procent. Det vill säga ett underskott på 71 miljoner kronor.

– Det är 50 miljoner kronor mindre än vad prognosen visade, vilket är fantastiskt, säger Henrik Ripa.

Sahlgrenska har under längre period dragits med stora besparingskrav. Vid styrelsemötet i november 2019 togs beslut om att sjukhuset behöver spara cirka 500 miljoner kronor 2020. Detta trots att budgeten för 2020 landade på 18, 2 miljarder kronor, vilket är 400 miljoner kronor mer än för 2019. För att lyckas med det kommer neddragningar att göras på personal, inga varsel, men genom naturliga pensionsavgångar och vikariat som inte förnyas.

Att budgetunderskottet minskat för 2019 kommer inte att påverka årets besparingskrav, men visar ändå att sjukhusets arbete för att få ner kostnaderna ger resultat.

– Man kan spara pengar genom att stänga avdelningar och sluta att bedriva sjukvård. Men det har vi inte gjort, istället har vi tagit emot fler patienter än tidigare år, säger Henrik Ripa.

Det goda resultatet tror Henrik Ripa främst beror på att sjukhuset nyttjat sina resurser på ett bättre sätt.

– Vi har minskat på administrativ personal, jobbat med att minska matsvinnet. Och varit mer flexibla med hur vi använder våra befintliga resurser, säger han.

Henrik Ripa vill också lyfta Sahlgrenskas arbete med utbildningsinsatser för första linjens chefer.

– Det tror jag har gett resultat - att vi låtit 100 chefer gå ledarskapsutbildningar. Vi vet att bra chefer och ledare skapar en bra arbetsmiljö, vilket inte bara resulterar i en bra sjukvård utan också i en bra ekonomi, säger han.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev