Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag25.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Förlossningsrädsla riskfaktor för akut kejsarsnitt

Publicerad: 21 Februari 2007, 10:10

Akuta kejsarsnitt är dubbelt så vanliga hos kvinnor som önskat planerat kejsarsnitt redan tidigt i graviditeten, jämfört med dem som vill föda vaginalt. Det visar en studie från Mittuniversitetet i Sundsvall.


Av alla blivande mammor önskar 8 procent i ett tidigt skede av graviditeten att få föda sitt barn med planerat kejsarsnitt. Det visar en studie på nära 2 900 svensktalande kvinnor som letts av Ingegerd Hildingsson, barnmorska och medicine doktor vid Mittuniversitetet i Sundsvall.

Data till studien, som är en del av det nationella  KUB  -projektet, Kvinnors upplevelser av barnafödande, samlades in när kvinnorna gjorde sitt första besök hos mödravårdsbarnmorskan. 236 kvinnor uppgav då att de ville förlösas med kejsarsnitt.

När forskarna gjorde en uppföljning visade det sig att 30,5 procent av dem som önskat planerat snitt hade fått det.

Nästan var tredje kvinna som föredrog att föda med planerat kejsarsnitt blev alltså förlöst enligt önskemål. Av dem som önskade föda vaginalt var det fyra femtedelar som också födde vaginalt.

– Det är ändå en hög andel av de kvinnor som önskar kejsarsnitt som får som de vill, säger Ingegerd Hildingsson.

Den viktigaste enskilda faktorn för ett planerat snitt var att kvinnan tidigare fött med kejsarsnitt. Därefter kom medicinska diagnoser och kvinnans egna önskemål.

Av dem som önskat planerat snitt förlöstes hela 14.8 procent med akutsnitt. Bland de kvinnor som ville föda vaginalt låg andelen akutsnitt på mindre än hälften, 7 procent, vilket motsvarar riksgenomsnittet då data samlades in, år 2000–2001.

Förlossningsrädslan som ibland styr önskemål om planerat snitt, kan även vara en riskfaktor för akutsnitt. Det kan, enligt Ingegerd Hildingsson, förklara den förhöjda risken för akutsnitt hos dem som ville ha planerat snitt.

– Att försöka föda vaginalt i stället för att få föda som man önskat sig kan göra att man spänner sig och därmed får ökad smärta. Stressutlöst adrenalinpåslag kan också slå ut de hormoner som normalt gör att förlossningen framskrider, säger hon.

Ingegerd Hildingsson anser att stressen inom förlossningsvården kan vara ännu en bidragande orsak och hänvisar bland annat till en metastudie från Cochraneinstitutet, 2003. Den visar att det effektivaste sättet att både minska kvinnans behov av akut kejsarsnitt och av smärtlindring är att ha en barnmorska närvarande under hela förlossningen.

– Då ska man finnas där för kvinnan eller föräldraparet hela tiden och inte ha flera andra förlossningar samtidigt. Men så ser svensk förlossningsvård inte ut i dag, säger hon.

Även hos de kvinnor i den aktuella studien som fick kejsarsnitt på medicinsk indikation visade det sig att rädslan var en trolig delförklaring.

– Vi hittade en hel del blanddiagnoser med något medicinskt skäl, som till exempel högt blodtryck, i kombination med psykosocial indikation där exempelvis förlossningsrädsla ingår. Det läggs i en samlad pott där den blivande mammans önskemål också vägs in, säger Ingegerd Hildingsson.

Av de kvinnor i den aktuella studien som fått planerat kejsarsnitt hade nästan hälften en psykosocial indikation.

– Förr hette det "humanitära" skäl och gällde bara kvinnor som haft mycket svåra upplevelser av tidigare förlossning, till exempel att barnet dött, säger Ingegerd Hildingsson.

Forskarna har nyligen fått 4,5 miljoner kronor för att fortsätta undersöka ökningen av kejsarsnitt utan medicinsk indikation.

Gunilla Eldh

Dubblad andel snitt de senaste tio åren

I början av 1990-talet stod andelen kejsarsnitt för cirka 10 procent av förlossningarna i Sverige. Nu närmar sig riksgenomsnittet 20 procent, varav omkring hälften är planerade och hälften är akuta kejsarsnitt.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev