Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Formel ska rädda fler liv vid sepsis

Publicerad: 9 december 2005, 08:31

Bas 90-30-90. Det är förkortningen på det enkla handlingsprogram som ska förbättra handläggningen av och rädda liv på patienter med svåra akuta bakteriella infektioner.


- Tanken är att det ska fungera ungefär som ett slags infektions-EKG. Ett sätt att snabbt avgöra om en patient är allvarligt sjuk i en svår sepsis eller septisk chock, säger Lars Ljungström, överläkare och verksamhetschef vid infektionskliniken på Kärnsjukhuset i Skövde, den klinik som har utvecklat konceptet.

Ingen vet hur vanligt svår sepsis, det vill säga blodförgiftning, eller septisk chock är. Bra studier saknas. Bland annat för att diagnoskriterierna inte är tillräckligt bra, kodningen är för trubbig. Men att tillståndet är livsfarligt är alla överens om.

- Det är ett stort problem och dödligheten är hög. Här på Ryhov har vi ungefär ett fall per dag och av den svåraste formen, septisk chock, har vi cirka ett fall per vecka. För ett par år sedan var sjukhusdödligheten i samhällsförvärvad septisk chock på Ryhov cirka 35 procent, säger Jesper Svefors, överläkare vid infektionskliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.

Sedan en tid tillbaka använder sig han och hans kollegor av Bas 90-30-90, som Lars Ljungström i Skövde utvecklade för några år sedan. Nu utvärderas konceptet i Jönköping.

Nyckeln till framgångsrik behandling är att hitta patienterna så tidigt som möjligt. Kruxet är att symtomen kan vara diffusa och påminna om en rad andra och betydligt ofarligare sjukdomar, som influensa eller magsjuka.

- Tillståndet har många ansikten. Om man inte har sett många fall av sepsis kan det vara svårt att avgöra vad patienten lider av. Det gör att dessa patienter inte sällan ligger i timmar på akuten eller någon annanstans, vilket är olyckligt eftersom tidig upptäckt är helt avgörande för om patienten kommer att överleva eller inte, säger Jesper Svefors.

Fångar in patienterna snabbt  Bas står för blodtryck, andningsfrekvens och saturation, blodets syremättnad. Och 90-30-90 är gränsvärdena för desamma.   Om det systoliska blodtrycket är 90 eller lägre, andningsfrekvensen 30 eller mer, eller om saturationen är lägre än 90 procent - och om det inte finns någon annan rimlig förklaring till patientens symtom - ska en varningsklocka ringa. Då bör svår akut bakteriell infektion misstänkas, som måste behandlas så snart som möjligt.

- Idén är att fånga in patienter med tecken på begynnande eller manifest organsvikt och att tidigt sätta in adekvat behandling. Med två till tre mättillfällen i tidigt skede - i ambulansen, på akutmottagningen och vid ankomst till avdelningen - vill vi också fånga in dem som uppvisar tecken på snabb försämring, säger Lars Ljungström.

Han jämför med handläggningen av patienter med hjärtinfarkt.

- I dag tar man ju EKG på nästan alla patienter som kommer till akuten. På så vis har hjärtsjukvården förbättrat handläggningen av hjärtpatienter avsevärt. Svåra akuta bakteriella infektioner är ett lika stort problem som hjärtinfarkt, om inte större. Därför behöver vi ett instrument som är lika enkelt att använda som EKG och som görs rutinmässigt, säger Lars Ljungström.

Jesper Svefors erfarenhet av Bas 90-30-90 är enbart positiv. Preliminära uppgifter från en pågående studie visar att innan konceptet infördes var mediantiden från ankomst till sjukhus till första dos antibiotika fyra timmar. Medeltiden var sju timmar. En tredjedel av patienterna fick ingen vätska de första tre timmarna, vilket är en livräddande behandling, och bara 17 procent hade en registrering av andningsfrekvensen.

- Man fattade inte hur svårt sjuka patienterna var. De flesta låg på intensiven i flera veckor. Och det handlar inte bara om att rädda liv. Bara att ligga ett dygn på intensiven kostar 30 000 kronor. En behandling med aktivt protein C kostar   75 000 kronor, säger Jesper Svefors.

Hoppas på färre dödsfall  Under 2004 började Jesper Svefors utbilda all personal på akuten och akutvårdsavdelningen, liksom ambulanspersonalen.

Dessutom har alla läkare inom internmedicin, kirurgi, ortopedi, geriatrik, gynekologi och infektion, samt distriktssköterskor och distriktsläkare fått utbildning om handläggning, men framför allt hur de ska identifiera dessa patienter tidigt.

Hittills i år har har Ryhov haft drygt 40 fall av samhällsförvärvad septisk chock. Tiden till antibiotikabehandling har gått ned från sju till tre timmar i medeltal och från fyra till två timmar i mediantid.

Andningsfrekvensen har mätts hos 75 procent av patienterna och hittills i år har mortaliteten varit 25 procent. För bara ett par år sedan mättes andningsfrekvensen hos bara 17 procent och mortaliteten låg på 35 procent.

- Det kan bli ändå bättre. Och det blir bättre och bättre för varje månad. I dag tror jag att nästan alla patienter som kommer in till oss och som lider av det här får behandling inom en timme. Troligen kommer det också att visa sig i minskad dödlighet, säger Jesper Svefors.

Men enligt honom och Lars Ljungström är det inte säkert att det nuvarande konceptet, bas 90-30-90 är det bästa. I dag används modellen i Skövde och Jönköping samt till viss del i Malmö, Värnamo, Kalmar och Örebro.

Den 7 november träffades därför ett tiotal infektionsläkare från hela landet för att diskutera vilka riktlinjer som bör gälla vid handläggningen av dessa patienter.

- Det nuvarande konceptet är ju en egen konstruktion. De mätvärden och gränser vi använder är i och för sig väl kända och validerade, men om de är de mest signifikanta vet vi inte. Däremot är de enkla och går snabbt att mäta, vilket vi tror är en viktig faktor, säger Lars Ljungström.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev