Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Formella krav bidrar till tomma studieplatser

Publicerad: 3 december 2003, 10:27

Det finns problem med dagens utbildning till distriktssköterska. En kartläggning som Familjemedicinska institutet, Fammi, gjort visar bland annat att höga antagningskrav leder till tomma utbildningsplatser.


Fammi har kartlagt utbildningarna vid de 21 universitet och högskolor som utfärdar specialistsjuksköterskeexamen för distriktssköterskor. Syftet med undersökningen var i första hand att se i vilken utsträckning utbildningen följer målbeskrivningen i högskoleförordningen och Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för distriktssköterskor.  Resultatet visar att utbildningarnas innehåll ger den bredd och kompetens som föreskrivs. Samtidigt blottar kartläggningen flera svagheter när det gäller behörighetskrav, klinisk utbildning och handledarresurser.  - Ett problem är att äldre sjuksköterskor stängs ute från flera distriktssköterskeutbildningar som kräver en hög akademisk nivå inom omvårdnad för att en sjuksköterska ska bli antagen, säger Berit Andersson, universitetsadjunkt vid Högskolan i Kristianstad och den som har ansvarat för Fammis kartläggning.  Utbildning före 1993 otillräcklig  Sedan 1993 innehåller sjuksköterskeutbildningen mellan 40 och 60 poäng omvårdnad. De som har den äldre sjuksköterskeutbildningen har ofta inte mer än 20 poäng omvårdnad i bagaget. Därmed är de distriktssjuksköterskeutbildningar som kräver en särskild behörighet på mer än 20 poäng omvårdnad stängda för många äldre sjuksköterskor. Resultatet blir färre sökande till utbildningen, färre antagna och i vissa fall inställda kurser.  Ser situationen som oroande  - I våras hade de tre skolor som kräver 60 poäng omvårdnad bara 29 antagna studenter på totalt 90 platser. Med tanke på behovet av distriktssköterskor ute i primärvården är det oroande att så många inte är behöriga till påbyggnadsutbildningarna, säger Berit Andersson.  Kartläggningen visar också att den kliniska utbildningen varierar mycket mellan universiteten och högskolorna. Vid de flesta lärosäten utgör den verksamhetsförlagda kliniska utbildningen ungefär en femtedel av den totala utbildningstiden. Men det finns variationer från 5 till 20 veckor beroende på utbildning.   Bristen på verksamhetsförlagda utbildningsplatser och utbildade handledare leder dessutom till att den kliniska utbildningen ibland förläggs till andra verksamheter än de som ingår i distriktssköterskans verksamhetsområde.  - Det är ju inte fel att göra studiebesök eller liknande på en barnklinik till exempel - men det får inte ersätta den kliniska utbildningen inom de verksamheter som distriktssköterskan faktiskt arbetar i, säger Berit Andersson.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev