Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Förord av Tore Scherstén

Publicerad: 19 februari 2008, 12:28

MD, PhD, Professor i kirurgi, Göteborgs universitet;


Uffe Ravnskov, medicine doktor och docent vid Lunds Universitet, är sedan många år en fristående och av ekonomiska bindningar oberoende forskare. Han har under decennier ägnat sig åt forskning kring kolesterolets roll för åderförkalkning och hjärtkärlsjukdomar. Kolesterol är av vital betydelse för kroppen. Det är en nödvändig substans för bland annat hjärnans funktioner, bildning av olika hormoner såsom stresshormoner, sexhormoner och flera andra. Det utgör en viktig komponent i cellernas membraner och är avgörande för cellfunktionen.

Kolesterolkampanjen, det vill säga kolesteroliseringen av hjärtkärlsjukdomarna började på 1950-talet med Framinghamstudien. Den studien gav hållpunkter för att höga kolesterolnivåer i blodet tillsammans med andra riskfaktorer ökade risken för hjärtinfarkt för unga och medelålders
män. Framingham-studien har följts av talrika liknande studier, många med avvikande resultat; bland annat har de flesta visat att den ökade risken inte gäller för kvinnor och äldre män.

Ravnskov insåg tidigt att det fanns en obalans i genomslagskraften av de olika rapporterna. De som var associerade med ”kolesterolkampanjen” blev mer citerade och därmed mer lästa än de vetenskapligt väl underbyggda rapporterna som vederlade teorierna om riskerna med högt blodkolesterol och högt intag av animaliskt fett.

En viktig orsak till obalansen har sannolikt varit de stora finansiella intressena bakom kolesterolkampanjen.

Kampanjens bakgrund är antagandet, att en diet rik på mättade fettsyror och kolesterol höjer blodkoncentrationen av kolesterol, och att en förhöjd koncentration av kolesterol, framför allt det s.k. ”onda” kolesterolet (low density lipoprotein, LDL), är en initierande faktor för utveckling av åderförkalkning och därmed ökar risken för hjärtinfarkt och andra åderförkalkningssjukdomar.

Uffe Ravnskov har systematiskt granskat tillgänglig vetenskaplig litteratur som talar för respektive emot kolesterolkampanjens idéer. Som det framgår av boken har den vetenskapliga metodiken inte alltid hållit en sådan kvalitet att det går att dra säkra slutsatser från resultaten. Detta gäller inte minst vid studier av dietens betydelse för utveckling av hjärtkärlsjukdomar.

De kostråd som ges av Livsmedelsverket i Sverige och i många andra länder är baserade på WHO:s riktlinjer, vilka i sin tur härrör från konsensusrapporter från AHA, The American Heart Association.
Det vetenskapliga underlaget i konsensusrapporterna har emellertid en låg evidensgrad och då konsensusgrupperna inte har kunnat nå enighet om vilka rekommendationer som skulle ges har frågorna avgjorts genom omröstning. Det har inneburit att miljarder människor följer kostråd
som tillkommit genom handuppräckning!

Om hänsyn tas endast till studier med hög evidensgrad – evidensgrad 1 och 2 enligt de kriterier som framtagits av Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) – kommer Ravnskov fram till slutsatsen att det inte finns bärande hållpunkter för kolesterolkampanjens idéer. Under
senare år har han fått ett allt starkare stöd för sin slutsats från vetenskapsvärlden.

Detta framgår inte minst av, att det internationella nätverket av kolesterolskeptiker – the International Network of Cholesterol Skeptics (THINCS) – växer stadigt med nya medlemmar; vetenskapsmän, läkare och andra akademiker. Uffe Ravnskov är nätverkets ordförande.

Med hänsyn till kolesterolkampanjens antagande att högt kolesterol i blodet utgör en riskfaktor för hjärtkärlsjukdomar är det naturligt att världens läkemedelsföretag försökt finna kolesterolsänkande mediciner.

Under åren från 1960 till 1980 förskrevs till exempel mediciner som kallas fibrater. De stoppades efter att två studier, en WHO-studie och en studie från Finland, visat att risken att dö ökade i stället för att minska.

Dessutom framkom en ökad risk för cancer.

Vid början av 90-talet introducerades en ny klass av droger, statinerna, som hämmar bildningen av kolesterol i levern. Den viktigaste källan till kroppens kolesterol är den egna bildningen – vida viktigare än tillförseln från den mat vi äter. I boken granskar Ravnskov kritiskt det vetenskapliga
underlaget för behandling med statiner i olika åldrar för män respektive kvinnor. En viktig granskning med hänsyn till att statiner nu är världens mest sålda läkemedel. Hans analys visar bland annat att
många av statinernas allvarliga biverkningar inte redovisas.

Ravnskov belönades 1999 med Skrabanek Award från Trinity College i Dublin för nyskapande bidrag inom medicinsk skepticism och år 2003 med Integrity in Science Award från Weston A. Price Foundation. 2007 tilldelades Uffe Ravnskov The Leo Prize of Independent Thinking. Priset instiftades av Gösta Walin, professor i Oceanografi vid Göteborgs Universitet och syftar till att belöna oberoende forskning inom naturvetenskap och medicin, särskilt när resultaten på goda vetenskapliga grunder
ifrågasätter så kallad etablerad kunskap.

Ravnskov fick priset ”för sin skarpa vetenskapliga kritik av det påstådda sambandet mellan kolesterol
och hjärtkärlsjukdom som ligger till grund för medicinering och kostrekommendationer”.

Tore Scherstén

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev