Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Forskare går i närkamp med partiklarna i inomhusluften

Publicerad: 5 april 2006, 07:52

För att förstå hur inomhusluften påverkar astma och allergier gäller det att veta vilka partiklar som finns och hur de påverkar oss. Därför har forskare i Lund utvecklat en utrustning som mäter hur mycket av partiklarna som stannar i andningsvägarna.


Fragment från hund- eller kattpäls och kvalsterexkrement är välkända exempel på partiklar i inomhusluften som förvärrar besvären för astmatiker och allergiker. Men luften innehåller många andra partiklar, vars egenskaper och påverkan på allergier och astma vi vet mycket lite om.

- Det är viktigt att veta vad som finns i luften inomhus för att kunna hitta sambandet mellan vad vi utsätts för och vilka effekter det får, säger Mats Bohgard, professor på avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola.

Hans forskningsgrupp arbetar med att undersöka partiklarna i den luft vi vistas i ungefär 90 procent av vår tid - inomhusluften. Det handlar om partiklar med mycket varierande storlek; de minsta är runt en miljondels millimeter, medan damm som går att se i luften kan vara en tiondels millimeter. De små partiklarna kommer till exempel från gasspisar, vedeldning, stearinljus och rökning, medan större partiklar frigörs vid hantering av olika material och produkter, till exempel textilier och möbler.

Partiklarnas skilda storlekar gör att de troligen har olika hälsoeffekter, resonerar Mats Bohgard. Men det tas det inte alltid hänsyn till i de gränsvärden som finns för till exempel arbetsmiljön.

- Gränsvärdena bygger ofta på partikelmassan per luftvolym och det ger ingen klar bild av partikelsammansättningen. En stor partikel kan ju väga mycket mer än många små, säger Mats Bohgard.

Fördelningen mellan stora och små partiklar i luften är därför av intresse, men även partiklarnas form, kemiska sammansättning och löslighet i vatten.

För bedömning av hälsoeffekter är det också intressant att mäta den verkliga exponeringen människan utsätts för, inte bara halten av partiklar i luften. För det ändamålet har Mats Bohgards grupp tagit fram ett instrument för att kunna mäta hur många partiklar av olika storlekar som tas upp i andningsvägarna när vi andas in luften omkring oss.

Utrustningen kan tas med till den miljö som ska undersökas, och enligt Mats Bohgard är den unik i sitt slag och mycket användbar.

- Det här är ett sätt att komma närmare den verkliga dosen, hur mycket man egentligen tar upp av partiklarna i luften. Med den behöver vi inte ta in försökspersonerna till labbet utan kan undersöka dem på plats i deras verkliga miljö, säger han.   Instrumentet ska inom kort presenteras i tidskriften Journal of Aerosol Science.

För att se vilka partiklar som bildas vid en viss aktivitet, till exempel bäddning av en säng, använder gruppen en exponeringskammare som kan göras helt partikelfri vid försökets början. Men undersökningar görs också i verkliga miljöer, och ett projekt pågår för att systematiskt studera luften i olika miljöer som skola, daghem och bostäder på landet och i staden.

Sara Nilsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev