Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Forskare kritiserar europeiska politiker

Publicerad: 27 mars 2013, 07:47

Den europeiska krispolitiken hotar folkhälsan. Effekterna av dramatiska budgetnedskärningar och hög arbetslöshet ger redan synliga hälsoeffekter i till exempel Grekland, skriver en grupp hälsoexperter i Lancet.


Artikeln är uppdaterad den 28 mara 2013.

Det är i en artikelserie på temat hälsa i Europa som en grupp forskare kommer fram till att den ekonomiska krisen i Europa har negativa effekter på folkhälsan och att olika regeringars sätt att hantera krisen har stor betydelse.

I länder där man gjort dramatiska åtstramningar i statsfinanserna, som till exempel i Grekland, blir självmord, psykisk sjukdom och utbrott av livshotande infektioner vanligare. Tillgången till sjukvård blir sämre och en större del av kostnaderna läggs på hushållen, skriver forskarna under ledning av Martin McKee, professor vid London School of Hygiene and Tropical Medicine.

Politikerna i dessa länder tar inte hänsyn till att trycket på sjukvårdssystemen ökar i takt med att ekonomin fortsätter att gå tillbaka. Men det kommer att dröja flera år innan man helt kan se konsekvenserna av det, enligt forskargruppen som varnar för vad som kan hända på Cypern som nu tycks stå inför stora ekonomiska åtstramningar.

På Island, där folket sa nej till strama budgetnedskärningar, tycks den finansiella krisen som drabbade landet 2008 däremot ha haft liten eller ingen effekt på folkhälsan, skriver de.

Forskarna påpekar att det finns många skillnader mellan länder, som möjligen skulle kunna påverka analysen. Men de drar ändå slutsatsen att även om ekonomisk nedgång i sig innebär hälsorisker så är det framför allt stränga åtstramningar, ekonomiska chockåtgärder och ett svagt socialt skyddsnät som driver på hälsokrisen i Europa.

Andra slutsatser i artikelserien:

■ Även om rapporterna om att den allt äldre befolkningen är ett allvarligt hot mot välfärdsstaten tycks överdrivna, så måste sjukvårds- och välfärdssystemen bättre anpassas till den åldrande befolkningen. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande strategier genom hela livsspannet och förbättrad samordning av vården är en del av det som behövs, enligt forskarna.
 ■ 6 000 barns liv skulle kunna räddas varje år om de andra av de 15 första medlemsländerna i EU kunde matcha Sveriges nivå på barnadödlighet. Enligt artikelförfattarna är det ett mål som är nåbart. Det krävs dock anpassning av barnhälsovården - bland annat till att astma och neuropsykiatriska tillstånd är ökande orsaker till funktionsnedsättning och barnadödlighet, skriver

Läs abstract till studien här:

Marina Karanikolos med flera. Financial crisis, austerity, and health in Europe. Lancet, publicerad online 27 mars 2013. DOI:10.1016/S0140-6736(13)60102-6

KATRIN TRYSELL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev