Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Forskare på KI kränker och hotar veterinärer

Publicerad: 7 maj 2008, 09:03

Forskare vid Karolinska institutet kränker och hotar veterinärer som har till uppgift att se till att djuren inte far illa under djur­försök. Det konstaterar Arbetsmiljöverket.


Konflikter, kränkningar och hot. Den psykosociala arbetsmiljön för veterinärer som arbetar vid Karolinska institutet, KI, måste förbättras. Det kräver Arbetsmiljöverket efter att ha inspekterat veterinärernas arbets­förhållanden på Sveriges ledande medicinska universitet.

Enligt myndigheten är det främst forskarna som hotar och kränker.

– Det handlar oftast om att de skriker åt oss och kallar oss för olika saker, säger en veterinär, som vill vara anonym, till Dagens Medicin.

Arbetsmiljöverket skriver i sin rapport att konflikterna främst uppkommer när veterinärerna påtalar brister i djurhållningen på institutets olika djurhus. Dessutom tyder mycket på att dessa kränkningar, konflikter och hot blivit värre och fler under de senaste åren, skriver myndigheten.

– Det förekommer relativt ofta att forskare på KI gör experiment på djur som de inte ansökt etiskt tillstånd om eller att djur far illa. När forskarna inte åtgärdar bristerna, trots flera påpekanden från oss veterinärer, kan det bli bråk. För oss är det en jättesvår situation men vi följer bara lagen.

Ett exempel är artritförsök på råttor som utförs på Karolinska universitetssjukhusets djurhus i Solna, som drivs av forskare vid KI. Ett uttalat krav för att dessa försök skulle få genomföras var att mössen skulle ha lättillgänglig mat samt ett mjukt ströunderlag, i stället för de sedvanliga trächipsen.

– Det kan man ju räkna ut med vilken kroppsdel som helst att dessa djur lider och behöver ett mjukt underlag, säger en veterinär.

Ärende ligger hos åklagare
Men råttorna fick aldrig något mjukt underlag – trots att veterinärerna vid ett flertal tillfällen hade påtalat missförhållandena. För i så fall var råttburarna tvungna att strös för hand, något som det inte fanns tid till.

– Det är ju löjligt. Det handlade om ett fåtal burar, säger veterinären.

Det hela slutade med att Olof Leander, djurskyddsinspektör i Solna stad, i somras gjorde en egen inspektion och upptäckte att råttorna dessutom fått ett antal injektioner som det inte heller fanns etiskt tillstånd för.

– Det resulterade i en åtalsanmälan mot den aktuella forskaren, så det ligger hos åklagaren nu, säger Olof Leander.

Ett annat exempel är Scheele­laboratoriet på KI i Solna. Enligt flera veterinärer vägrade laboratoriet i höstas att över huvud taget släppa in institutets veterinärer. Detta trots att veterinärer, enligt djurskyddslagen, ska ha full insyn i all försöksdjursverksamhet.

Varför blev ni inte insläppta?

– Bra fråga. Jag vet inte, säger Raad Askar, veterinär och skyddsombud för veterinärerna på KI.

”Det hela är en bagatell”
Men enligt professor Christer Betsholtz, föreståndare för Scheelelaboratoriets djurhus, har veterinärerna alltid haft full tillgång till det aktuella djurhuset.

– Nja. De fick komma in… så småningom. Det hela är en bagatell som berodde på att ett möte blev inställt på grund av att jag fick förhinder, säger Christer Betsholtz.

Så bara för att ett möte blev inställt upplever veterinärerna att de under flera månader inte kunde kontrollera djurhållningen?

– Ja, och varför vet jag inte.

Karl Tryggvason är dekanus för forskning på Karolinska institutet och med anledning av Arbetsmiljöverkets rapport säger han till Dagens Medicin:

– Självklart måste vi ta reda på vad det här är och åtgärda eventuella brister. Ingen som arbetar med den här verksamheten ska behöva lida på sin arbetsplats. Det finns en viss otydlighet i organisationen av försöksdjursverksamheten, vilket kan leda till brister i kommunikationen. Men det är något vi nu ska ändra på.

Merparten av Karolinskas djur är gnagare

Karolinska institutet har drygt 100 000 försöksdjur, enligt uppgift från 2006. En majoritet utgörs av råttor och möss. Men i sina försök använder KI:s forskare även andra gnagare samt apor, kaniner, katter, får, grisar, grodor och tamillrar.
De senaste åren har antalet möss ökat dramatiskt. Det främsta skälet är betydelsen av genmodifierade möss som modeller för olika typer av sjukdomar.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev